Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bergvärmen inte helt riskfri

Publicerat onsdag 27 mars 2002 kl 06.47
Bergvärme är en uppvärmningsmetod som ökar på Gotland, men installationerna är inte helt riskfria. Om det vill sig illa kan de djupa borrhålen äventyra grundvattnet.
Miljö- och hälsoskyddskontorets hållning när det gäller bergvärmeinstallationer är därför att inte tillåta dessa inom vattenskyddsområde. Magnus Pettersson, miljöskyddsinspektör, märker att bergvärme är något som lockar fler och fler på Gotland, men på sikt tror han att fler värmepumpar kan leda till ökad elförbrukning i Sverige. Borrhålen går oftast ner till cirka 100 meters djup och en värmeupptagningsslinga sänks ner - så bervärme fungerar ungefär som ett kylskåp - fast tvärtom! Slingorna värmer istället för kyler. Eftersom borrhålen är så djupa är det viktigt att de inte förorenas av inträngande smutsigt ytvatten, eller av saltvatten som tränger in från djupare lager. Det är därför Miljö- och hälsa vill ha kontroll på var bergvärmen anläggs på Gotland - och rent geologiskt kan det vara viktigt att vara varsam med den här sortens djupborrning på Gotland.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.