Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Högsta domstolen beslutar om Nordkalks stenbrytning i Bunge

Publicerat tisdag 18 juni 2013 kl 04.30
Jan Darpö om HD-beslutet
(2:25 min)
1 av 2
Demonstranter och polis vid skogsmaskin i Ojnareskogen. Foto: Cristina Jardim Ribeiro/SR Gotland
Jan Darpö, professor i miljörätt. Privat foto
2 av 2
Jan Darpö, professor i miljörätt. Privat foto

På tisdagmorgonen väntas Högsta domstolen lämna sitt besked om Nordkalks nya stenbrott vid Ducker i Bunge.  Det handlar om Mark- och miljööverdomstolens beslut att ge tillstånd till stenbrytningen som överklagades till HD som nu prövat en liten del av fallet. Nämligen hur miljöprövningen har påverkats av att Miljööverdomstolen sa ja till brytning 2009, utan att samtidigt ange miljökrav för brottet.

Jan Darpö, som är professor i miljöjuridik vid Uppsala universitet, förklarar att HD kan ge besked att allt är i sin ordning, och då får Nordkalk börja bryta direkt. Men han tror att HD kommer fram till att det inte går att skilja på beslut om tilllåtlighet och miljökrav, som man gjort i Duckermålet.

Underkänner HD den konstruktionen kan ansökan komma att skickas tillbaka till Mark- och Miljööverdomstolen för en ny bedömning.  Men det skulle dra ut på tiden och därför hoppas Jan Darpö att HD i den situationen väljer att pröva hela målet själva.

Men om Högsta Domstolen trots allt är osäker på hur man ska tolka EU- rätten i sammanhanget, kan HD välja att rådfråga EU-domstolen innan den går vidare.

Det har varit många turer i olika miljödomstolar sen Nordkalk 2006 sökte brytningstillstånd på Bunge Ducker 1:64, där det beräknas finnas kalk värd 17 miljarder kronor. Nordkalk vill bryta 2,5 miljoner ton kalksten per år i 25 års tid där, men de har även sagt att de vill fortsätte ytterligare 10 år och bryta sig djupare ned i berggrunden.

2008 sa Miljödomstolen nej till ansökan. Men Miljööverdomstolen sa ja 2009, men sa samtidigt att Nordkalk inte fick börja bryta innan Miljödomstolen beslutat om miljökraven för det planerade stenbrottet.

Det är här problemen som HD utrett börjar. För när Mark- och miljödomstolen tog upp miljökraven till prövning sa domstolen nej, trots att Nordkalk redan fått ja. Skälet var att domstolen ansåg att miljökraven företaget själva föreslog, gjorde att det var för stor osäkerhet kring hur vattnet skulle kunna påverkas.

Den domen överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som åter sa ja i början av sommaren 2012.

Beskedet ledde till omfattande demonstrationer i Ojnareskogen. Och när Nordkalk började avverka skog för att förbereda brottet skickades en massiv polisinsats från fastlandet till undsättning. Så småningom stoppade länsstyrelsen avverkningen, för att den var för omfattande, och framåt hösten valde Högsta domstolen att ta upp delar av Ducker-målet till pröving

– HD kan ju till att börja med acceptera den här konstruktionen,  att man har delat upp prövningen i först ett preliminär ja, och sen en villkorsskrivning och då kan ju Nordkalk börja bryta på en gång, säger Jan Darpö.

– Men en sån konstruktion, ställer till väldiga problem när det gäller att genomföra EU-rätten, och det måste vi göra.

– Om HD kommer att säga att den här konstruktionen inte duger, så kommer de antingen pröva hela målet, vilket jag skulle säga absolut vore det bästa. För då fick vi en dom relativt snart och HD får då utgå från det material som finns och tillämpa EU rätten på det materialet och döma själva, säger Darpö.

– Alternativet är att de säger att det här duger inte och så skickar de tillbaka målet, återförvisar det till miljööverdomstolen för en tredje bedömning, fortsätter Darpö.

Det tror han inte är så lyckat, dels med tidsaspekten dels så är det en trovärdighetsfråga. Nu har Miljööverdomstolen gjort det här två gånger, och nu är det i HD - så det vore bra om HD dömde av saken, anser Darpö.

Känner HD en osäkerhet över hela den här uppdelningskonstruktionen som miljööverdomstolen har lanserat, ska de skicka en fråga till EU-domstolen och fråga helt enkelt om den här konstruktionen är förenlig med EU-rätten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".