Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bakgrunden till konflikten om Ojnareskogen

Publicerat onsdag 19 juni 2013 kl 05.00
1 av 2
Daniel Heilborn i ett träd under Ojnaredemonstrationen. Foto: SR Gotland
2 av 2

Företaget Nordkalk bryter sedan länge sten på norra Gotland som de bränner till kalk i sin kalkugn i Storugns vid Kappelshamnsviken i Lärbro. Men i det nuvarande brottet, som ligger i Klinthagen i Lärbro, håller stenen med ren och bra kalk på att ta slut.

Nordkalk har därför köpt upp mark på flera platser på norra Gotland, bland annat fastigheten Bunge Ducker 1:64 som är platsen för det planerade stenbrottet. Fyndigheten värderas till omkring 17 miljarder kronor av Nordkalk.

Nordkalk planerar för att bryta 2,5 miljoner ton kalksten per år vid Ducker under 25 års tid, men i samband med tidigare förhandlingar i miljödomstol har företaget även förvarnat om att de så småningom kan komma in med en ansökan om att förlänga brytningen med omkring tio år och då bryta djupare ned i berggrunden.

Kalken säljs till industrin och används av bland annat stålverk, pappersindustrin och sockerbruk som behöver den mycker rena kalken från Gotland.

Nordkalk är inte ensamt. Nära Ducker finns Svenska Mineral som även de bryter sten och tillverkar kalk, och de vill också ta upp ett nytt brott där. Och i Slite på Gotlands nordostkust bryter Cementa sten som de sedan gör cement av, men då behövs inte lika ren och fin kalksten.

Cementa ägs av tyska Heidelberg-koncernen och Nordkalk ägs av den finländska koncernen Rettig Group.

Myndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU, har pekat ut Bunge Ducker som ett riksintresse för mineralindustrin. Även Naturvårdsverket har pekat ut området som riksintresse, men då handlar det om naturvärdena och möjligheterna till friluftsliv.

Precis på gränsen till fastigheten Ducker 1:64 ligger det ett skyddat Natura 2000-område och det finns ytterligare ett Natura 2000-område i närheten. Dessutom är den stora sjön Bästeträsk också Natura 2000-område.

Det har gjort att motståndarna till kalkbrottet har anmält Sverige till EU- kommissionen. Dels för att man tillåter brytning nära skyddade områden, men också för att de svenska domstolarna inte bad EG-domstolen om ett förhandsutlåtande hur frågan ska hanteras. Där har miljödepartementet och kommissionen haft en skriftväxling och för tillfället ligger bollen hos kommissionen.

Sjön Bästeträsk ska användas som vattentäkt för stora delar av norra Gotland, och som vattenreserv för hela Gotland. När stenbrytningen börjar vid Ducker kommer det att tränga in grundvatten i stenbrottet, och det vattnet måste pumpas ut och ledas via våtmarker.

Så småningom hamnar vattnet i Bästeträsk. Det har gjort att Region Gotland (före detta Gotlands kommun) har haft som enda argument mot brytningen, att den inte får påverka vattenförsörjningen. Utöver det har regionens miljö- och hälsoskyddsnämnd haft en del synpunkter, och de har även överklagat villkoren för verksamheten till Högsta domstolen, HD.

Det har hållits fyra omfattande domstolsförhandlingar om Nordkalks ansökan att bryta sten vid Bunge Ducker 1:64 på Gotland:

  • 2008-12-19 sa Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt nej till ansökan. Domen överklagades.
  • 2009-10-09 sa Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt ja till själva verksamheten, men de överlät åt Miljödomstolen att besluta om detaljerna för verksamheten. Domen överklagades till Högsta domstolen som valde att inte ta upp fallet.
  • Efter domen i Miljödomstolen anmälde flera av motståndarna hanteringen till EU. Dessutom JO-anmäldes Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) eftersom samma person som arbetat med myndighetens remissvar kring Nordkalks ansökan också hade utfört konsultarbeten på direkt uppdrag av företaget. JO kritiserade tjänstemannen på SGU, men HD ansåg inte att det var skäl nog att bevilja resning i målet.
  • Efter det bytte domstolarna namn.
  • 2011-11-30 sa Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt åter nej till Nordkalks ansökan efter en ny prövning av villkoren. Domstolen ansåg att osäkerheten kring vattnet var för stor med de villkor för verksamheten som företaget föreslog. Domen överklagades återigen.
  • 2012-07-05 sa Mark- och miljööverdomstolen i stället ja, nu utan förbehåll om villkoren för verksamheten. Däremot måste länsstyrelsen på Gotland, som ska se till att Nordkalk uppfyller villkoren tillsammans med företaget, utforma ett program för hur kontrollerna ska göras. Innan det är klart får de inte börja bryta.
  • Domen överklagades till HD som också fått begäran om inhibition - alltså att företaget inte ska få göra något innan Högsta domstolen har prövat fallet. HD sa nej till inhibition. En svensk EU-parlamentariker krävde efter domen att kommissionen stoppar brytningen.
  • 2012-09-17 sa Högsta Domstolen att man delvis kommer att pröva Nordkalk-målet. HD tittade därefter närmare på om det var ett riktigt belsut att miljödomstolen överlämnade tillståndsfrågan till miljööverdomstolen. Beskedet de gav 18 juni 2013 var att Nordkalks ansökan ska prövas på nytt i mark- och miljödomstolen. HD var enig i sitt beslut som innebär att hela målet måste tas om i första instans som ska göra en fullständig och allsidig prövning av frågan. Mark- och miljödomstolen som tidigare sagt nej till bolagets ansökan, ska nu pröva ärendet på nytt.

Efter avslaget på inhibition har Nordkalk laglig rätt att avverka skog där de ska anlägga ett nytt transportband för att transportera stenen från brottet till ugnen i Storugns. Men just nu ligger förberedelserna inför Duckerbottet nere ändå, efter att länsstyrelsen stoppat avverkningen i början av september. Anledningen var oklarheter kring hur mycket skog Nordkalk får avverka innan brytningen sätter igång, efter att man upptäckt att Nordkalk avverkat betydligt mer skog än vad som framkommit i underlaget till Mark- och miljööverdomstolens dom.

Den 17 oktober kom besked om att Högsta domstolen har beslutat att Nordkalk inte får fortsätta de förberedande arbetena inför den planerade kalkbrytningen vid Bunge. Enligt HD väger bolagets "intresse av en omedelbar verkställighet" inte med tillräcklig marginal tyngre än de intressen som talar för att verkställigheten bör vänta tills det finns ett lagakraftvunnet beslut.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".