Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tjugosju anmälningar på Gotland 2012 om hatbrott

Uppdaterat torsdag 27 juni 2013 kl 12.31
Publicerat torsdag 27 juni 2013 kl 12.20
Del av omslaget till Brårapporten om hatbrott. Skärmdump

En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) om hur vanligt det är med polisanmälningar av hatbrott visar att Gotland ligger under riksgenomsnittet och att antalet minskat jämfört med 2011, men är högre än 2010.

På Gotland gjordes i fjol sammanlagt 27 anmälningar om hatbrott. Av de hatbrotten hade 21 främlingsfientliga eller rasistiska motiv, de övriga hatbrotten hade med sexuell läggning att göra. Ingen av anmälningarna hade antisemitiska, islamofobiska, kristofobiska eller antireligiösa motiv.

Under 2011 fick polisen på Gotland in 34 anmälningar som klassades som hatbrott. 2010 var antalet 19.

Av polisanmälningarna 2012 uppskattar Brå att över 5 000 har hatbrottsmotiv. Nästan tre av fyra hatbrott har främlingsfientliga motiv. Av hatbrotten är olaga hot och ofredande den vanligaste typen, följt av våldsbrott och ärekränkning. Andelen våldsbrott har minskat något sedan 2008, och ärekränkning har ökat.

Rapporten visar att sett över hela landet har antalet polisanmälningar med hatbrottsmotiv minskat med sex procent sedan 2008 och att mest minskar anmälningarna med homo- och bifobiska motiv. Däremot ökar hatbrotten mot afrikaner och romer.

Nästan en tredjedel av alla hatbrotten begicks i Stockholms län, där det är störst risk att utsättas även när man tar hänsyn till befolkningsmängden. De främlingsfientliga motiven är mest förekommande i Stockholm, medan antisemitiska brott är vanligast i Malmö.

Störst risk att utsättas för hatbrott är på allmänna platser som gator, torg och parker. Även internet blir allt vanligare, och var tionde anmälning rör nätet.

I över hälften av fallen är gärningsmannen okänd för offret.

Carina Djärv, utredare på Brå, anser att flera uppgifter sticker ut i rapporten.

-Bland annat att de homofobiska brotten går ner, nu är det en bekräftad nedgång, säger hon.

TT: De afrofobiska brotten har ökat markant. Varför?

-Det var flera incidenter förra året som kan ha lett till fler anmälningar. Jag tänker bland annat på tårtan på Moderna museet och trakasserier mot somalier i Forserum.

Även romer utsätts i högre grad.

-Där har vi inget svar, jag hoppas att vår statistik kan fungera som underlag för andra att analysera, säger Carina Djärv.

Kitimbwa Sabuni från Afrosvenskarnas riksförbund är inte förvånad över att de afrofobiska brotten ökat kraftigt.

-Vi har medlemmar som beskriver sig som otrygga i olika sammanhang, men det tas inte på allvar av samhällets företrädare, säger han.

Som exempel nämner han tårthändelsen på Moderna museet och oroligheterna i Forserum förra året, där somalier trakasserades av främst ungdomsgäng.

-Det skickar signaler att människor är värdelösa och går att behandla på det sättet. När ingen annan tar hand om afrosvenskar måste vi ta hand om oss själva.

Brå påpekar att mörkertalet för anmälningarna kan vara stort.

-Jag tror att det är mycket stort. Men jag hoppas också att ökningen beror på att afrosvenskar blivit mer angelägna att anmäla, säger Sabuni.

SR/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".