Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Storskaligt djurförsök testar att fixera suggor

Publicerat fredag 30 januari 2015 kl 05.00
Grisbonde: Mer ekonomi än etik som styr
(2:09 min)
Fixerad sugga i Danmark.Foto: Anna Landelius/SR
1 av 3
Fixerad sugga i Danmark.Foto: Anna Landelius/SR
Bengt Siggelin, grisbonde Havdhem. Foto: Anna Jutehammar/ Sveriges Radio
2 av 3
Bengt Siggelin, grisbonde Havdhem. Foto: Anna Jutehammar/ Sveriges Radio
Mattias Espert, skånsk grisbonde och ordförande i branschorganisationen Svenska Pig. Foto: Anna Jutehammar/ Sveriges Radio
3 av 3
Mattias Espert, skånsk grisbonde och ordförande i branschorganisationen Svenska Pig. Foto: Anna Jutehammar/ Sveriges Radio

För att rädda den svenska grisproduktionen som dras med stora lönsamhetsproblem har det pågått ett storskaligt pilottest i södra Sverige. Men grisbonden Bengt Siggelin i Havdhem har tröttnats på den dåliga lönsamheten och är på väg att lägga av.

Bengt Siggelin är bara en i raden av grisbönder som tvingats lägga ner på grund av dålig lönsamhet som bland annat beror på att svenskarna under 2000-talet köpt allt mer utländskt kött. För 20 år sen fanns det över 200 grisgårdar på Gotland. Nu är det bara ett 30-tal kvar.

Under fjolåret tycks ändå trenden ha vänt då importen av billigare utländskt kött minskat och den inhemska köttproduktionen ökat något. Samtidigt har grisnäringen själva genomfört ett ifrågasatt försök - Djuromsorgsprogrammet - på 12 anonyma gårdar i södra Sverige.

I försöket, som kan omfatta uppemot 100 000 grisar, testar de bland annat att fixera suggor bakom skyddsgrindar i fem dagar vid grisfödsel, att stänga in suggor vid inseminering i upp till en vecka i små bås där de inte kan vända sig. Och att kultingar får dia upp till en vecka kortare tid.

Eftersom det strider mot den svenska djurskyddslagen och svenska föreskrifter så har de sökt och fått tillstånd att bedriva djurförsök.

Mattias Espert, som är ordförande i branschorganisationen Svenska Pig som står bakom Djuromsorgsprogrammet berättar om syftet:

– I grunden kan man säga att vi går tillbaka till djurskyddet. Vi vill uppnå hälsosammare och friskare grisar och framförallt få ner vår väldigt höga spädgrisdödligheten. Och de bitarna, även att suggan när hon lämnar den lilla grisen att hon ska vara i god kondition för att påbörja en ny kull.

I Sverige dör fler än en halv miljon spädgrisar varje år under de första levnadsdagarna. Och Djuromsorgsprogrammet vill bland annat undersöka om färre smågrisar kläms ihjäl om suggorna fixeras bakom skyddsgrindar.

Bengt Siggelin i Havdhem tycker att det är bra att branschen försöker få ner den höga spädgrisdödligheten, men tror att Djuromsorgsprogramjmet framförallt handlar om lönsamhet.

– Det är ju bra att man får fram fler smågrisar, att de inte ligger ihjäl dem men det är ju mer för att få ekonomi än etik. En sugga vill ju böka och lägga sin grisar på en halmbädd egentligen, men det är ju ekonomi som styr det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".