Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot grisbranschens försök med att fixera suggor

Publicerat fredag 30 januari 2015 kl 11.00
Professor: Tror inte medborgarna accepterar djur i bur
(1:46 min)
Alf och Kickan Jacobsson, grisbönder i Lye. Foto: Anna Jutehammar/ Sveriges Radio
1 av 2
Alf och Kickan Jacobsson, grisbönder i Lye, är tveksamma till att fixera suggor och närma sig en grisproduktion som i övriga Europa. Foto: Anna Jutehammar/ Sveriges Radio
Foderliggbås som används vid inseminering av suggor. Foto: Anna
2 av 2
Foderliggbås som används vid inseminering av suggor. Foto: Anna

En tillbakagång till 60-talet, så sammanfattar SLU-professorn Bo Algers grisnäringens försök Djuromsorgsprogrammet där man bland annat testar att fixera suggor.

– Jag tror faktiskt inte att medborgarna idag accepterar att man sätter djur i bur så de inte ens kan vända sig om. Vi har ju varit väldigt stolta över den svenska djurskyddslagen som inte medger detta.

Det säger alltså Bo Algers som är professor emertius i husdjurshygien vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Branschorganisationen Svenska Pig driver Djuromsorgsprogramet. Det har pågått på 12 anonyma gårdar i södra Sverige och i försöket är 4 400 suggor med, vilket gör att det kan det handla om mer än 100 000 grisar.

I försöket testar de bland annat att fixera suggor bakom skyddsgrindar i fem dagar vid grisfödsel, att stänga in suggor vid inseminering i upp till en vecka i små bås där de inte kan vända sig. Och att kultingar får dia upp till en vecka kortare tid. Syftet med försöket är bland annat att förändra den svenska djurskyddslagen.

Mattias Espert, som är ordförande i branschorganisationen Svenska Pig som drivit Djursomsorgsprogrammet, säger att huvudsyftet är att rädda fler spädgrisar från att klämmas ihjäl under suggorna. Själv har han redan skyddsgrindar i sina boxar och skulle kunna tänka sig att använda dem mer än vad en svenska djurskyddslagen tillåter idag.

– Vi får se hur, i och med att vi inte har någon beprövad, eller vi har ingen forskning och utveckling vad det gäller skyddsgrind i Sverige, med svenska förhållanden, med svenska djur så vet jag inte det. Men är det så att vi inte kan se någon förändring på suggan under den korta tiden vi pratar om, vid grisningen, och vi sparar grisarnas liv på det så absolut kan jag tänka mig det.

Alf Jacobsson är grisbonde i Lye. Han är tveksam till att genomföra de förändringar som testats i Djuromsorgsprogrammet på sin gård. Han vill till exempel inte gärna fixera sina suggor.

– Då närmar vi oss övriga Europa. För konkurrensens skull så måste vi göra det om vi inte får bättre betalt. Det ska produceras så otroligt med smågrisar per sugga, det är ju 30 smågrisar per sugga och år vi ska upp till. Det blir intensivt. Det är dock i alla fall djur vi håller på med. Levande väsen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".