Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Renotvätten i Visby saneras med metod som aldrig använts i Sverige

Publicerat onsdag 7 oktober 2015 kl 05.00
Vill se att det går att få rent trots att huset står kvar
(2:07 min)
Sanering av Renotvätten. Foto: Jonas Neuman/Sveriges Radio
1 av 7
Tomten vid fd Renokiosken är full av saneringsutrustning.
Totalt 50 hål har borrats ned i marken för att sanera tomten. Foto: Jonas Neuman/Sveriges Radio
2 av 7
Totalt 50 hål har borrats ned i marken för att sanera tomten.
Johan Åberg, Mattias Vejlens och Anders Nyberg. Foto: Jonas Neuman/Sveriges Radio
3 av 7
Projektledningen för saneringen av gamla Renotvätten vid Endreväg i Visby.
Elektrod som värmer jord nio meter ned under källargolvet. Foto: Jonas Neuman/Sveriges Radio
4 av 7
Elektrod som värmer jord nio meter ned under källargolvet.
Även en del av grannens tomt saneras. Foto: Jonas Neuman/Sveriges Radio
6 av 7
En del av grannens tomt saneras också.
Det behövs en egen transformatorstation, elräkningen vänta slanda på över en miljon kronor. Foto: Jonas Neuman/Sveriges Radio
7 av 7
Det behövs en egen transformatorstation - elräkningen väntas landa på över en miljon kronor.

Nu är gifterna på väg att försvinna ur marken vid Endre väg där det låg en kemtvätt från 60-talet till 80-talet. Genom att marken värms upp försvinner kemikalierna berättar projektledaren Johan Åberg.

- Man behandlar jorden där den ligger, man gräver inte bort den och kör bort den på deponier, säger Johan Åberg.

För att rena marken vid Renokiosken har man borrat femtio hål, nio meter ned i jorden. I hålen sitter järnstänger och mellan dem leds ström som hettar upp jorden.

Uppvärmningen började i mars och framåt juli-augusti hade jorden blivit lagom varm, 80 till 100 grader. Sedan dess sugs giftig perkloretylen från kemtvätten upp ur hålen och fastnar sen i stora filter.

Metoden kommer från USA och har använts i Europa tidigare, fast aldrig i Sverige. Det är ett skäl till att Naturvårdsverket betalar 17 miljoner kronor för saneringen.

- I det här fallet tycker jag det är väl investerade pengar just eftersom vi provar en ny metod för Sverige också. Det kostar oerhört mycket att städa upp de här gamla synderna, säger Mattias Vejlens som arbetar med förorenade områden vid Länsstyrelsen i Gotlands län.

Om inte den här metoden hade använts, och de istället hade grävt bort jorden då skulle 6 000 kubikmeter jord behövt forslas bort för att deponeras. Samtidigt skulle det ha blivit en nio meter djup och 600 kvadratmeter stor grop mitt i ett villakvarter.

- Av den totala jordvolymen är kanske bara 500-600 kubikmeter förorenad, men den är ju spridd i hela jordlagret, säger Johan Åberg.

Förutom kostnaden för saneringen har Naturvårdsverket lånat ut 4,6 miljoner så att Region Gotland kunde köpa Renokioskens hus och tomt. Men trots att man nu äger det så river man inte huset.

- Det är ju för att se att det verkligen går att få rent under huset. Nästa gång kanske saneringen är i bottenvåningen på ett höghus i en förort i Stockholm, och då kan man inte riva ett helt kvarter för att ta bort föroreningarna. Om den här metoden fungerar bra är det ju verkligen ekonomiskt fördelaktigt för saneringens skull, säger Johan Åberg som räknar med att marken vid fd Renotvätten är sanerad inom en månad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".