Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Låga kadmiumhalter i grönsaker som odlats i släke

Publicerat fredag 4 december 2015 kl 12.30
Insamling av släke bra för havsmiljön.
(2:03 min)
Släke på stranden i Slite. Foto: Katarina Hedström, SR Gotland.
1 av 2
Släke på stranden i Slite. Foto: Katarina Hedström, SR Gotland.
Peter Landegren, länsstyrelsen Gotland. Foto: Johan Hellström
2 av 2
Peter Landegren, länsstyrelsen Gotland. Foto: Johan Hellström

Det finns en oro för höga kadmiumhalter i grödor som odlas i släke - men länsstyrelsens analyser av grönsaker från en gård på Fårö visar på låga halter.

Släke är en näringsrik blandning av alger, tång och ålgräs som spolats upp på stränderna. Att det är ett utmärkt gödningsmedel, har gotlänningarna känt till sen urminnes tider. Men eftersom algerna i släken kan innehålla höga halter kadmium, är det många som är oroliga för att äta grödor som gödslats med släke.

Nu har länsstyrelsen låtit analysera innehållet i grönsaker från en gård på Fårö, där jorden i det närmaste består av släke.

– Det är inte med självklarhet som höga kadmiumhalter i jorden tas upp i grödan. Men att det var så pass låga halter, exempelvis i potatis, det var nästan inget kadmium alls i den potatis som vi analyserade, säger Peter Landegren som jobbar med vattenfrågor på länsstyrelsen Gotland.

Förr var släken en resurs det rådde konkurrens om och gotlänningarna hade särskilda släktäkter.

– Det gjorde att man kunde odla, exempelvis potatis, på de här magra utmarkerna längs kusten.

Nuförtiden samlas släken i första hand in för att ge badturisterna fina stränder, som inte luktar så konstigt - men faktum är att insamlingen även förbättrar havsmiljön. När släken bryts ner, förbrukas syre - dessutom innehåller den gott om näringsämnen, som sprider sig i den redan kraftigt övergödda Östersjön.

– Man förbättrar miljön utanför i kustviken om man tar bort släken, säger Peter Landegren.

Förutom potatis har en mängd andra grönsaker från gården på Fårö analyserats, och kadmiumhalterna är generellt sett högre i grödor som växer under jord, än såna som växer ovan jord. Men även om det skiftar, betecknar Peter Landegren halterna som låga och han känner inga tveksamheter inför att äta de grönsaker som länsstyrelsen analyserat. 

Studien på Fårö beskriver han som ett pilotprojekt, och förhoppningen är att Sveriges lantbruksuniversitet och Tekniska högskolan nu ska ta över stafettpinnen och dra igång forskningsprojekt kring släktäkten. Tanken är att i slutändan få fram rekommendationer för hur den kan användas på ett säkert sätt. Men för den som redan i dag vill gödsla sin hemmaodling med släke, ser han ingen som helst anledning till oro.

– Om man har en liten hushållsodling så kanske man lägger på lite som en jordförbättring och halterna är ju försvinnande små, så det skulle inte jag oroa mig för i alla fall.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".