Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gotländska Benedicks-Bruce kämpade för kvinnors rösträtt

Publicerat måndag 18 januari 2016 kl 11.10
"Hennes rösträttskamp stack i ögonen på många kvinnor och män"
(2:58 min)
Susanna Carlsten och Johanna Pietikäinen jobbar för Brucebostiftelsen. Foto: SR Gotland
Susanna Carlsten och Johanna Pietikäinen jobbar för Brucebostiftelsen. Foto: SR Gotland

Konstnären Carolina Benedicks-Bruce var en av få kända gotlänningar som kämpade för kvinnors rösträtt i början av 1900-talet. 

På bioduken kan man nu se en skildring av engelska suffragetternas kamp för rösträtt i 1910-talets England. Filmen "Suffragette" skildrar en våldsam kamp - på Gotland var kampen lugnare. 

En gotlänning som kämpade för kvinnors rösträtt var konstnären Carolina Benedicks-Bruce. 1911 var hon på plats på en stor internationell rösträttskonferens i Stockholm. Efter mötet bjöd hon delegater och deltagare från olika länder till Gotland och några år senare hade de ett möte på Gotland. Dessutom startade Benedick-Bruce år 1912 föreningen för kvinnans politiska rösträtt, FKPR, i Väskinde. 

- Hon engagerade sig i alla sammanhang man kunde engagera sig, säger Johanna Pietikäinen, som tillsammans med Susanna Carlsten jobbar för Brucebostiftelsen med museiverksamheten

Rösträttskvinnan hade i många sammanhang en dålig klang och blev ofta karikerad. 

- Det krävdes mycket mod att stå emot normerna i samhället. Vi har exempel där Carolina kallas för manhaftig och vissa andra konstnärer och många andra kvinnor tyckte att en kvinna inte ska bete sig som Carolina gjorde, berättar Susanna Carlsten.

Carolina Benedicks-Bruce dog 1935 så hon hann uppleva kvinnlig rösträtt i Sverige. År 1921 blev rösträtten allmän och lika för män och kvinnor. 

- Deras kamp var otroligt viktig och jag har all respekt för kvinnorna som kämpade i motvind, säger Susanna Carlsten.

- Personligen tycker jag att det är en kamp som fortfarande pågår. Jag tycker inte als det är självklart att normerna och konventionerna om hur en kvinna eller en man ska vara är helt upplösta såhär hundra år senare, säger Johanna Pietikäinen. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".