Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårare för små partier att komma in i fullmäktige

Publicerat fredag 29 april 2016 kl 05.00
Valmyndigheten: Ska göra det lättare att skapa majoriteter
(2:14 min)
Gotlands regionfullmäktige
Foto: Torbjörn Andersson/Sveriges Radio

Mindre partier får svårare att ta plats i landets fullmäktigeförsamlingar, när en "småpartispärr", likt den som redan finns i valet till riksdagen införs.


Syftet med spärren är samma som i riksdagen. Den nya småpartispärren i fullmäktige skall göra det lättare att skapa majoriteter helt enkelt, säger Hans-Ivar Swärd, sakkunnig på Valmyndigheten.

Den för småpartier så läskiga fyraprocents-spärren till riksdagen infördes på 1960-talet, för att inte småpartier skulle försvåra riksdags- och regeringsarbetet.

Hittills har det inte funnits någon sådan spärr till fullmäktigeförsamlingarna, men valet 2018 blir det stopp för de minsta. 

Spärren blir olika hög beroende på om kommunen är indelad i valkretsar eller inte; tre procent för valkretsindelade kommuner, två procent för  kommuner som inte är indelade i valkretsar. 

För Gotland som är indelat i tre valkretsar krävs i fullmäktigevalet 2018 att partierna får minst tre procent av rösterna för att erövra politiska platser. 

Hans-Ivar Swärd förklarar att uträkningar ligger bakom var ribban lades.

- Man har gjort en del matematiska modeller och beräkningar inför den nya vallagen för att få till en så bra proportionalitet som möjligt. Då fastnade man för två respektive tre procent, säger Hans-Ivar Swärd.

Elin Bååth sitter i fullmäktige för Feministiskt initiativ på Gotland, som fick 2,5 procent av rösterna i fullmäktigevalet 2014. Hon gillar inte att en småpartispärr införs också i fullmäktigevalen.

- Jag tänker att det kan försvåra för småpartierna att få den första möjligheten att komma in i fullmäktige; att man kanske inte ens försöker. Småpartierna är ett sätt för folk i allmänhet att vara mer delaktiga. De speglar någon slags folkvilja som kanske bubblar, säger Elin Bååth.

Elin Bååth tror att spärren kan leda till att väljarna taktikröstar och ger ett valresultatet som inte speglar vad väljarna egentligen tycker.

-Folk pratar om att "stödrösta". Det tycker jag är demokratiskt problematiskt. Antingen sympatiserar man med ett parti eller så gör man det inte. Att taktikrösta för att få en viss majoritet? Då har vi ett konstigt demokratiskt system tycker jag, säger Elin Bååth.

Andra exempel på nyheter i den nya vallagen som började gälla 2015, är att utjämningsmandat införs i val till fullmäktige, att kandidater måste samtycka för att kunna bli invalda, att partisymboler får förekomma på valsedlarna och att kommunerna får ökad frihet ifråga om indelning i valkretsar.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".