Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sämre möjligheter för elever på landsbygden att läsa språk

Publicerat måndag 9 maj 2016 kl 05.00
Det är sorgligt, för vi borde ha ett brett utbud även på landet!
(2:02 min)
Eleverna Liw Kahlström Söderberg,  Clara Levin och Johanna Kalström vill ha fler språk att välja på
1 av 4
Eleverna Liw Kahlström Söderberg, Clara Levin och Johanna Kalström på Fårösundsskolan vill ha fler språk att välja på. Foto: Ulrika Uusitalo Fernholm/Sveriges Radio
Eva-Karin Rönnfors rektor Fårösundsskolan
2 av 4
Eva-Karin Rönnfors är rektor Fårösundsskolan Foto: Ulrika Uusitalo Fernholm/Sveriges Radio
Solklintsskolans rektor Gun Thomsson
3 av 4
Solklintsskolans rektor Gun Thomsson vill ha distansundervisning. Foto: Ulrika Uusitalo Fernholm/Sveriges Radio
Kevin Bonnevier och Oskar Roswall på Solklintsskolan
4 av 4
Kevin Bonnevier och Oskar Roswall på Solklintsskolan läser spanska, men skulle gärna läsa ryska eller italienska. Foto: Ulrika Uusitalo Fernholm/Sveriges Radio

Elever på landsbygdsskolor har sämre valmöjligheter när det gäller ett tredje språk i högstadiet. Samtidigt väljer en stor del av eleverna helt bort att läsa fler språk än engelska, visar P4 Gotlands genomgång.

Rektor Eva-Karin Rönnfors på Fårösundsskolan skulle vilja erbjuda franska, men kan inte.

- Det blev till slut för lite elever som valde och det är sorgligt tycker jag. Det skulle vara väldigt kul att ha ett brett utbud även på landet och att eleverna får kunskap som de kan konkurrera med som alla andra.

På Gotland är det bara högstadieskolorna i Visby och Hemse som erbjuder mer än två språk när eleverna ska välja det som kallas för moderna språk.

De andra landsbygdsskolorna har för få elever eller svårt att få tag i behöriga språklärare i framförallt franska och erbjuder därför bara tyska och spanska.

På Solklintsskolan i Slite är Gun Thomsson rektor och hon fick dispens att lösa lärarbristen i franska genom att en elev fick distansundervisning det sista året. Själv tycker hon distansundervisning i språk vore ett bra sätt att kunna erbjuda även språk som kinesiska och arabiska.

- Det vore jättespännande, det är ju ett sätt att kunna erbjuda en likvärdig skola.

Problemet idag är också att många elever helt väljer bort att läsa ett tredje språk. En tredjedel går ut årskurs nio utan att ha betyg i mer än svenska och engelska och på vissa landsbygdsskolor är det uppemot hälften av eleverna.

En av dem är Clara Levin på Fårösundsskolan. Hon tror dock att om hon haft fler språk att välja på så hade det varit annorlunda och hon hade varit mer motiverad.

- Då skulle jag valt franska!

Johanna Kalström, som själv läser tyska håller med:

- Det är några i klassen som ville läsa franska, men fick ta spanska.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".