Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oro för att kossor inte släpps ut på bete

Publicerat måndag 16 maj 2016 kl 05.00
"Betet behöver inte vara så sammanhängande som tidigare"
(2:37 min)
Kossor på grönbete.
Kossor på grönbete. Foto: Katarina Hedström/Sveriges Radio

Det är inte längre tvingande med långt sammanhängande bete för mjölkkor Kritikerna befarar att svenska kor kommer att få beta ute mindre än tidigare. Det tror inte Jordbruksverket.  

LRF och Naturskyddsföreningen i ordväxling om nya betesreglerna

Nya betesregler började gälla den 15 maj för nötkreatur i Sverige. Det är inte längre tvingande för mjölkbonden att ha korna ute på bete i en lång sammanhängande period.

Men Gunnar Palmqvist som är djurskyddshandläggare på Jordbruksverket säger att det ändå blir samma antal dagar på bete, med de nya reglerna.

- De viktigaste förändringarna är att reglerna har blivit tydligare och enklare att följa; mer flexibla så att lantbrukarna kan anpassa beteshållningen efter de förutsättningar som passar varje enskild gård bäst, säger Gunnar Palmqvist.

Jordbruksverket tillkännagav 9 maj att det kommer nya "enklare betesregler för nötkreatur". En nyordning som började gälla snudd på omedelbart. Den 15 maj slopades kravet på att korna har rätt till en lång sammanhängande betesperiod.

- Korna ska fortsatt hållas ute på bete de dagar de ska, säger Palmqvist om att reglerna inte ändrat något i sak på omfattningen, bara att betet inte behöver vara så sammanhängande som tidigare.

Mjölkbonden får själv avgöra om vädret är lämpligt för grönbete och kan framöver välja att hålla korna inne under dagar då de nu slopade reglerna hade gett korna utevistelse. Men korna ska få ägna sig åt sitt naturliga betesbeteende samma antal dagar som de gamla reglerna angav.

- Det handlar inte om att vi på något sätt ändrar förutsättningarna för en god djurvälfärd för korna. Den ser vi kommer att bibehållas, säger Gunnar Palmqvist.

Mårten Danielsson, djurskyddshandläggare på Gotlands länsstyrelse, anser att de nya reglerna från Jordbruksverket för när nötkreatur släpps ut på bete, gör det svårare att kontrollera att reglerna följs.

Jordbruksverket har velat göra betesreglerna mer flexibla och låta lantbrukarna få det administrativt lättare.

Tidigare fanns ett krav på att mjölkbonden skulle föra journal över orsaker till att korna inte kommit ut. Om de stod inne av sjukdom eller för seminering till exempel. Men både journalföringen och kravet på betesplaner har nu slopats.

-Vi ser att med de här förenklingarna vi gjort så kan vi kanske bidra till att få en något bättre lönsamhet inom produktionen, med ett bibehållet gott djurskydd, säger Jordbruksverkets Gunnar Palmqvist.

Länsveterinär Agneta Karlsson Norström har svarat Jordbruksverket att det nu blir svårare att kontrollera att föreskrifterna som rör kornas rätt till bete efterlevs.

- Vi ser en risk att det kan vara svårare att utföra kontroller och vi efterlyser en tydlig vägledning från Jordbruksverket. Man har tagit bort kravet på att man skall "föra bok" över de djur som är ute och inne och att ha en betesplan. Det hade varit ett sätt att ha kontroll, säger länsveterinären.

Sveriges Veterinärförbund befarar att djurägare kan "frestas att minska på betestiden", med ökad sjuklighet hos korna som följd.

De tidigare reglerna om att betesmarken skulle ha ett visst växttäcke - viss mängd gräs, är också borta. Länsveterinären anser att kontrollmyndigheten nu behöver förstärkt vägledning för hur det skall gå att bedöma att korna får ägna sig åt sitt naturliga betesbeteende, om det finns bete till samtliga betande djur, när kravet på betets beskaffenhet tas bort.

Djurskyddshandläggaren Gunnar Palmqvist anser att de nya betesreglerna också är en anpassning till att det hänt mycket i lantbruket sedan 1988, då dagens djurskyddslag kom till.

Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen var aldrig remissinstanser när Jordbruksverket efterlyste åsikter om nyordningen. Men det hindrade inte de båda naturintresse-organisationerna från att tycka till. Till Jordbruksverket har de framfört oro för att svenska djur kommer att få beta mindre. Men den oron finns det inte fog för, tycker Jordbruksverkets Gunnar Palmqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".