Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många likheter mellan tingsplatser

Publicerat onsdag 1 juni 2016 kl 15.28
Alexandra Sanmark: "Man var inte bara intresserad av namnen utan även hur platserna såg ut."
(3:18 min)
Forskarna Alexandra Sanmark och Ola Svensson.
1 av 3
Forskarna Alexandra Sanmark och Ola Svensson. Foto: Pauliina Raitaniemi/SverigesRadio
Äldre karta över Roma klosterområde.
2 av 3
Äldre karta över Roma klosterområde. Foto: Pauliina Raitaniemi/SverigesRadio
Majvor Östergren visar runt i området.
3 av 3
Majvor Östergren visar runt i området. Foto: Pauliina Raitaniemi/SverigesRadio

Många har länge forskat om Tingsplatsen i äldre tider och idag besökte två forskare Roma klosterområde. Det som utmärker sig i Roma är framförallt vattnet och klostret.

- Det som man kan se på många andra platser är att ofta finns en koppling till biskopssäten men här har man istället klostret, säger medeltidsarkeologen Alexandra Sanmark.

Hon menar att även om Gotland legat separat och inte varit en del av Sverige så går det att se att tingsplatserna under vikingatiden har varit väldigt lika.

- Och något som är väldigt speciellt här då är det här med att det finns en myr, det finns vatten, säger hon.


Arkeologen Ola Svensson som också var på besök vid Roma Kungsgård och har forskat om tingsplatser i Skåne och ser många paralleller till Roma.

- Det är spännande att tänka sig att här finns ett kloster tidigt i medeltiden på samma plats som gotlänningarna då har träffats till ting och det är ju en figur som jag kan se i Skåne också där landstinget har funnits utanför Lund, där det tidigt har funnits ett kloster, säger Ola Svensson.

- Sen finns det indikationer här att det även har funnits en marknadsplats och även utanför Lund verkar det som att det fanns en regional eller överregional marknad, säger han.


Mycket har hänt inom forskningen av tingsplatser senaste åren, särskilt när det gäller tillvägagångssätten. Det är inte längre bara dokument och vad man gräver fram ur jorden som intresserar.

- Det som har hänt dom senaste 20 åren egentligen är att det har kommit ett arkeologiskt perspektiv. Med landskapsarkeologi tittar man på saker som ligger i landskapet i förhållande till fornlämningar och vägar. Det kom på 2000-talet och man ville få helhetsperspektiv, säger Alexandra Sanmark.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".