Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskarmöte i Visby om varför kulturarv blir måltavlor i krig

Publicerat torsdag 15 september 2016 kl 15.58
Forskare: Kan berika forskningen mycket
(6:07 min)
Bron i Mostar
Bron i Mostar förstördes i Bosnienkriget, men återuppbyggdes senare. Foto: Darko Bandic/TT

För första gången hålls en internationell konferens där forskare från kulturarvssektorn och freds- och konfliktforskning diskuterar attacker på kulturarv i krig.

I världsarvsstaden Visby ska forskarna diskutera varför kulturarv blir måltavlor i väpnade konflikter. Värdar är Uppsala universitet , Campus Gotland, där Mattias Legnér är professor i kulturvård.

- Det handlar både om hur olika platser attackeras avsiktligt av väpnade grupper i konflikter, men också om hur kulturarv blir ett vapen i propaganda och i tolkningen av samhällens och kulturers historia, säger han.

Deltagarna kommer från hela världen, bland annat Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England.

Att förstöra olika samhällens kulturarv i krig har förekommit i alla tider, säger Mattias Legnér. Romarriket lät till exempel sina soldater få betalt i krigsbyte från dem som besegrats.

Idag lägger IS ut filmer på hur de förstör föremål och kulturarv i Irak eller Syrien. Men det här är inga ogenomtänkta vansinnesdåd som det ofta beskrivs utan de flesta attacker har tydliga motiv och mönster som går igen, menar Mattias Legnér.

- Vid senare års angrepp i Syrien och Afghanistan är de fundamentalistiska grupperna ute efter att förstöra alla spår av andra kulturer och religioner. En mångfald man vill utplåna eftersom det stör bilden av ett framtida fundamentalistiskt samhälle man vill bygga upp.

Mattias Legnér hoppas att den här konferensen ska leda till nätverkande och att det här tvärvetenskapliga forskningsområdet som är i sin linda ska kunna utvecklas.

Konferensen i Visby handlar inte bara om varför kulturarv attackeras i krig utan också om hur samhällen hanterar kulturarv efter en svår konflikt. Ett exempel är del omtalade stenbron i Mostar i Bosnien som förstördes 1993 under kriget. Efter kriget rekonstruerades bron och återinvigdes 2004. Men det ledde i sin tur till nya konflikter, berättar Dacia Viejo Rose, som är forskare vid Cambridges universitet.

Att bygga upp kulturarvet skulle symboliskt knyta samman de olika folkgrupperna, men när Dacia reste dit och talade med folk, kände de sig inte delaktiga i återuppbyggnaden.

- Rekonstruktionen av bron var så inriktad på att använda de ursprungliga stenarna från rätt stenbrott, att man missade de immateriella dimensionerna av brons kulturarv, säger hon.

För vissa representerade bron inte ett viktigt kulturarv som skulle skapa fred utan snarare ett ottomanskt förtryck, och det skapade nya konflikter säger Dacia Viejo Rose.

Hon tycker att det är på tiden att kulturarvs- och freds- och konfliktsforskning nu börjar samarbeta, som på konferensen i Visby. Hon tycker också att världsarvsstaden Visby är en passande plats att prata om betydelsen av kulturarvet.

- Visbys långa historia med ockupation och brandskattning är relevant i diskussionen om kulturarv, förstörelse och krig, säger Dacia Viejo Rose.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".