Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Besparingsförslag ger kortare skoldagar – för en del

Publicerat fredag 11 november 2016 kl 05.00
Skoldirektören: Vi ska gå mot större enheter där så är möjligt
(2:13 min)
Skolskjuts i Visby. Foto: Henrik Wallenius/SR Gotland
1 av 2
Snart kan det bli kortare skoldagar - för den som inte behöver skolskjuts för att komma hem. Foto: Henrik Wallenius/SR Gotland Foto: Henrik Wallenius/SR Gotland
Anders Jolby. Foto: Johan Hellström/Sveriges Radio
2 av 2
Gotlands skoldirektör Anders Jolby. Foto: Johan Hellström/Sveriges Radio

Större skolor och förskolor – det är inriktningen när utbildningsförvaltningen jobbar med sitt sparbeting på 50 miljoner kronor. Ett annat sparförslag ger barnen kortare skoldagar – men inte de som åker skolskjuts.

– Det är en del av fullmäktiges riktlinjer för oss, att vi ska gå mot större enheter där så är möjligt, säger Region Gotlands skoldirektör Anders Jolby. 

Är de små skolorna hotade? 

– Vi ser ju också ett behov av större enheter på så sätt att det kan säkra kompetensförsörjningen och det kan ge möjlighet att samutnyttja resurser mellan de olika skolformerna. 

Den 22 november ska politikerna i barn- och utbildningsnämnden bland annat ta ställning till 2017 års budget. Men - när det gäller den svåra frågan om landsbygdsskolornas framtid lägger förvaltningen inga förslag. I stället avvaktar man innehållet i den kommande serviceplanen - där regionen tar ett samlat grepp om öns service. 

– Det kan ju handla om både äldreomsorg, bibliotek, skolor och så vidare. Hur ska det se ut? 

Ett besparingsförslag som dock kommer upp på nämnden, är att den samlade skoldagen inte längre ska vara obligatorisk. Samlad skoldag innebär att elever från förskoleklass till och med årskurs tre, alltid börjar och slutar samtidigt, vilket sänkte kostnaderna för skolskjutsarna när det infördes 2012. Men det innebär också att skoldagen blir längre än de egentliga skoltimmarna; extratimmar som skolan ofta fyllt med fritidspedagogisk verksamhet. Nu försvinner det och skoldagarna blir kortare – men skolskjutsarna kommer fortsätta att gå på samma fasta tider som i dag. Vilket innebär att de elever som inte går på fritids, och som inte kan ta sig hem själva, blir kvar i skolan lika länge som i dag. 

– Ja, de har ju möjlighet att ta sig hem såklart, men de som då har skolskjuts, de åker ju med den skolskjuts de redan gör i dag och då är de ju kvar i skolan. Om inte föräldrarna vill ordna hämtning själv eller har möjlighet till det. Men det är inte så att vi håller dem kvar, inom ramen för samlad skoldag. 

I stället för pedagogisk verksamhet kommer de elever som blir kvar i skolan, i väntan på sin skolskjuts, att få tillsyn, säger Anders Jolby - vilket förstås innebär en besparing. 

– Och den bedömning vi nu gör det är att en sån besparing kan ligga i storleksordningen 13 - 14 miljoner, säger Anders Jolby. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".