Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tre gårdar utredda för ehec-smittan

Publicerat onsdag 7 december 2016 kl 05.00
"Vill ha ökade hygienrutiner för att smittan ska försvinna snabbare"
(2:30 min)
Ehecbakterier
Ehecbakterier. Foto: TT

Det var en särskilt elak variant av tarmbakterien ehec, som under hösten drabbade de smittade som ätit gotländsk köttfärs.

Som P4 Gotland berättat insjuknade 20 personer på olika håll i landet efter att ha ätit olika varianter av köttfärs, från Gotland. Tre gårdar på Gotland har utretts på jakt efter bakterierna.

Mariann Dahlquist, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, säger att den här aktuella typen av ehec oftare förknippas med allvarligare sjukdom än andra typer av ehec:

– Det här är en variant som kan ge allvarliga symptom hos människor, med bland annat njurskador, säger Mariann Dahlquist.

Jordbruksverket har utrett tre gårdar på Gotland efter det nationella utbrottet av ehec, tidigare under hösten. De 20 personer som insjuknat, på olika platser i landet, hade alla ätit någon form av köttfärs som kunde spåras till djur som slaktats i Visby.

Tre olika djurhållare, i tre olika socknar, på Gotland har alltså fått veta att djur från deras besättningar misstänks ligga bakom smittan. För en gård är inte provsvaren klara. En annan gård har konstaterats ha smitta i besättningen, men inte den variant som eftersöks; som de sjuka fått.

Den tredje gården har testat positivt för VTEC, som bakterien heter i djurledet. och på den gården är bakterierna identiska med de som de insjuknade haft.

Den aktuella typen av ehec O157, som varianten heter, förknippas oftare med allvarligare sjukdom och följdsjukdomen HUS än andra typer av ehec, slår Folkhälsomyndigheten fast. Och Mariann Dahlquist på Jordbruksverket bekräftar alltså att det rör sig om en "elak variant" av ehec.

- En sådan variant som myndigheterna har bestämt sig för att försöka göra något mer åt. Om man då undersöker olika områden och ser att det finns mer, då kan man gå ut med bred information i ett sådant område och därmed få en sänkning av antalet smittade människor, säger Mariann Dahlquist.

- De som blev sjuka kommer från flera olika län och därför har SVA:s analys av bakteriernas arvsmassa varit ett viktigt verktyg för att kunna hitta den gemensamma orsaken till utbrottet, säger Cecilia Jernberg, mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten.

De misstänkta livsmedlen har alltså kunnat spårats genom hela livsmedelskedjan tillbaka till gårdsnivå. Och den gård där det blivit "träff": identiska bakterier på sjuka personer och vid gårdsprovtagning; det rör sig om en stor uppfödare av ungnöt.

Mariann Dahlquist på Jordbruksverket säger att det finns rekommendationer för drabbade gårdar, som inte är spärrade på något vis.

- När det gäller ehec så fungerar det inte som för salmonella; det läggs ingen spärr, säger Dahlquist. Den djurhållare, där vi har funnit samma bakterier hos människorna som blivit sjuka, har fått rekommendationer från Jordbruksverket att vara försiktig när det gäller besökare. Man vill också ha ökade hygienrutiner i en sådan besättning för att smittan ska försvinna snabbare på det sättet, säger hon.

Fyra av de smittade i höstas fick den allvarliga följdsjukdomen HUS; hemolytiskt uremiskt syndrom, som påverkar njurarna och kan ge kroniska besvär. Tre av dem var barn som fick njurskador. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".