Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gotländska utvecklingsbolag unika i landet

Publicerat onsdag 12 april kl 05.00
"Förväntar sig inte ränta på pengarna, utan en annan sorts värde"
(2:33 min)
Åtta lokala utvecklingsbolag samtidigt på scen
1 av 3
Här är företrädare för åtta av öns nio utvecklingsbolag på scen under inspirationsdagen 92 möjligheter. Foto: Arkiv. Jonas Neuman/Sveriges Radio
Utvecklingsbolaget Heligholm har utvecklat prästgårdsladorna i Vamlingbo till ett besökscenter på Storsudret. Foto: Henrik Wallenius/Sveriges Radio
2 av 3
Utvecklingsbolaget Heligholm har utvecklat prästgårdsladorna i Vamlingbo till ett besökscenter på Storsudret. Foto: Henrik Wallenius/Sveriges Radio
Kristina Olsson ordförande i utvecklingsbolagens paraplyorganisation GUBIS och i Virudden utveckling. Foto: Arkiv. Katarina Hedström/Sveriges Radio
3 av 3
Kristina Olsson ordförande i utvecklingsbolagens paraplyorganisation GUBIS och i Virudden utveckling. Foto: Arkiv. Katarina Hedström/Sveriges Radio

Lokala utvecklingsbolag på Gotland får en viktigare roll när den offentlig service minskar, enligt Thomas Norrby på lantbruksuniversitetet.

– Det är unikt att vi har så många utvecklingsbolag och det här sättet att jobba är unikt om man jämför med övriga Sverige. Det är också så att det gotländska sättet att arbeta har spritt sig till fastlandet, säger Thomas Norrby på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 

På Gotland finns det nio utvecklingsbolag som har blivit modell för liknande satsningar på fastlandet och till och med är föremål för forskning. Nya bostäder, företagshotell, renare hav eller fiber för bredband, det är några av en lång rad landsbygdsprojekt som utvecklingsbolagen på ön har stått bakom sedan 2002, då det första – Heligholm – bildades. 

– Det finns en "det offentligas reträtt". Det offentliga drar sig tillbaka och tar inte ansvar för en del av de saker som man som medborgare tycker att samhället ska ta ansvar för. Och då måste man hitta en form för att jobba lokalt, säger han.

Alla de gotländska utvecklingsbolagen är SVB-bolag, alltså aktiebolag där ägarna inte tar ut någon vinst. Hittills har över tusen gotlänningar köpt aktier i de nio bolagen – utan att förvänta sig ekonomisk vinst. 

– Det resultat man förväntar sig är inte en ränta på pengarna, utan det är en annan sorts värde. En utveckling eller ett socialt starkare samhälle eller vad man nu kan tänka sig, säger Thomas Norrby. 

De nio gotländska utvecklingsbolagen är alla med i paraplyorganisationen Gubis - Gotländska utvecklingsbolag i samverkan. Och där får man ofta förfrågningar från universitetsstudenter och andra fastlänningar, som vill studera hur man jobbar här.

Gubis ordförande Kristina Olsson, tror att ö-läget kan vara en förklaring till att just Gotland blivit ledande på denna form av landsbygdsutveckling:

- Vi är belägna på en ö, vi kan inte gå över kommungränsen och få hjälp av nån annan, utan ska vi göra det så måste vi göra det själva. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".