Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kerstin vill ha sonens rättspsykiatriska vård på Gotland

Publicerat onsdag 26 april kl 05.00
Kerstin: Det tar på en att ha honom så långt borta.
(2:17 min)
Kerstin. Foto Daniel Värjö/Sveriges Radio
Kerstin. Foto Daniel Värjö/Sveriges Radio

Kerstins son sitter i sluten vård för andra gången. Hon vill att den rättspsykiatriska vården finns på ön. Nu är han i Katrineholm och de ses sällan.

– Ja, det är bara två gånger. Två tillfällen. Det tar på en att ha honom så långt borta.
Skulle du vilja träffa honom oftare?
– Ja, absolut. Visst skulle jag vilja det, säger Kerstin.

Kerstins son är i övre 30-årsåldern och har varit i rättspsykiatrisk vård i över ett och ett halvt år på Karsudden i Katrineholm.

Resorna blir dyra, säger hon. Och det är en kort tid man får träffas. Bara ett par timmar.

– Andra gången jag kom till honom, det var för några månader sen, så fick jag träffa honom i 40 minuter.
Hur känns det då, att träffa honom i 40 minuter?
– Man känner sig lurad. Men man törs inte säga nåt, man tror att det ska gå ut över grabben.

Hennes son sitter i rättspsykiatrisk vård för andra gången. Första gången var det i elva år.

Eftersom det är läkare och Förvaltningsrätten som bestämmer hur länge vården ska pågå, så vet Kerstin inte hur länge han sitter den här gången. Han prövas varje halvår.

Kerstin vill att den rättspsykiatriska vården ska vara på Gotland istället.

– Närhet, närheten framför allt. Trygghet och närhet. Som det är nu, det är ju otryggt.

På Region Gotland säger man att det blir dyrare att ha rättspsykiatrisk vård på Gotland och att det krävs specialutbildad personal och en säkerhet som man inte har idag.

Men man kan tänka sig att ta över vården de sista månaderna innan personen skrivs ut.

– Det är nåt vi skulle kunna göra. Idag gör vi inte så men vi tänker att det skulle kunna vara ett sätt. För det efterfrågas utav många patienter och anhöriga att kunna få komma närmare, säger Marie Härlin-Ohlander som är verksamhetsområdeschef för psykiatri.

– Det är en bra början. Det kan jag tycka faktiskt. Det är ju viktigt i alla andra sjukvårdsammanhang, var inte i detta sjukvårdsammanhang?, säger Kerstin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".