Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tuffa val väntar politikerna i årets budgetberedning

Publicerat måndag 8 maj kl 05.00
Ekonomidirekören: Om någon nämnd ska få mer måste någon annan få mindre.
(2:12 min)
Ekonomidirektör Åsa Högberg. Foto: Johan Hellström/Sveriges Radio
Region Gotlands ekonomidirektör Åsa Högberg med delar av underlaget till budgetberedningen. Foto: Johan Hellström/Sveriges Radio

I dag inleds Region Gotlands budgetberedning. Och redan nu står det klart att de politiska nämnderna vill ha mer pengar än vad som finns i budgeten.

I fyra dagar, med början i dag, ska politikerna i Region Gotlands arbetsutskott fördjupa sig i regionens ekonomi, och lägga upp ramarna för nästa års budget. Men eftersom de politiska nämnderna vill ha mer pengar än vad som finns i budgeten, kommer de att ställas inför ett antal val. Det berättar Region Gotlands ekonomichef Åsa Högberg:

– Det blir ju valet om man ska omprioritera från vissa nämnder och lägga mer pengar på andra nämnder. Eller man kan ju också välja att inte ta hänsyn till de äskanden som har kommit och säga att det inte finns utrymme för det. 

När regionstyrelsens arbetsutskott i dag samlas på en konferensanläggning i Fröjel, ställs de inför äskanden på drygt 100 miljoner kronor mer än vad som finns i budgeten. Det största äskandet, på över 50 miljoner, står Socialnämnden för, som ansvarar för socialtjänst, äldreomsorg - och omsorg av funktionsnedsatta. 

Men om någon av nämnderna ska få det tillskott man äskar, måste någon annan skära ned. 

– Ja, så ser det ut, konstaterar Åsa Högberg. 

Förra året lyckades varken socialnämnden eller hälso- och sjukvårdsnämnden hålla sina budgetar, vilket gjorde att nämndernas sammanlagda resultat landade på minus. Och även i år pekar prognosen på att nämnderna sammantaget kommer att göra ett underskott på 47 miljoner kronor.

Men det betyder inte att regionens totala ekonomi går back. Hittills har man lyckats täcka underskotten med tillfälliga intäkter, som exempelvis markförsäljningar. En strategi som dock inte håller i längden, enligt Åsa Högberg. 

– Så länge vi lever på engångsintäkter så finns det mindre möjligheter att planera verksamhet, det blir ingen lugn och ro i verksamheten. 

För att få en ekonomi i balans, som inte är beroende av engångsinkomster, har regionen fattat beslut om ett omtalat sparpaket på sammanlagt 170 miljoner. Det innebär att både nämnder och administration tvingas till en del tuffa neddragningar under det här och de kommande två åren. 

Men enligt Åsa Högberg är det tveksamt om det räcker med besparingar när detta treåriga sparpaket har genomförts. 

– Utifrån behovet av våra tjänster så ser ju jag att vi kommer att behöva göra besparingar även framåt. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".