Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skola

"Hej horunge" - lektion i Borås idag i utdömt högstadieämne

Publicerat onsdag 7 oktober 2009 kl 07.15
1 av 3
Högstadieskola. Foto: Ingvar Karmhed, SvD/Scanpix
2 av 3
3 av 3
Jörgen Tholin

Vittnesmål om kaos, och språkbruk i stil med "Hej horunge". Radio Sjuhärad gick på lektion idag i ämnet svensk-engelska.

Elever på högstadiet som inte vill eller orkar med ytterligare ett främmande språk kan välja extralektioner i svenska-engelska istället. Ett skolämne som runt var tredje ungdom väljer. Och ett ämne som får kraftfull kritik i en ny bok av Jörgen Tholin från Ulricehamn – nu rektor på högskolan på Gotland.

Från lektionen i svensk-engelska på en skola i Borås idag:

– Jag vill inte ha dubbelt så mycket glosor, säger en elev om sitt val av ämne, jag har svårt att lära mig glosor.

Sedan fortsätter han med att berätta om lektioner där det är svårt att jobba och koncentrera sig.

– Det är flera stycken som kommer och förstör, ropar och gapar så det blir oftast kaos. Många av dem som har svensk-engelska kanske inte ens vill vara i skolan, så går de hit och gör ingenting.

"Hej horunge" ropar en elev och läraren undrar "vad kommer det från dig?". "Ord" blir svaret.

Jörgen Tholin, tidigare vice rektor på högskolan i Borås och numera rektor på högskolan på Gotland, kommer i en ny bok med svidande kritik mot svenska-engelska på högstadiet.

Var tredje elev i årskurs nio har valt svensk-engelska i stället för franska, spanska eller tyska. Men någon utvärdering av ämnet har aldrig gjorts.

Stökiga lektioner
I boken som Jörgen Tholin har skrivit tillsammans med AnnaKarin Lindqvist framförs kritiken att många svensk-engelska-lektioner är högljudda och stökiga – och att många elever helt enkelt gör något annat än vad de ska göra.

Slutsatserna drar de bland annat med hjälp av enkäter, djupintervjuer, statistik och inspektionsrapporter.

– Eleverna köper sig tid för annat, säger Jörgen Tholin. De läser läxor i andra ämnen eftersom de vill göra annat på fritiden.

Läraren Louise Björkman tycker att man kan se ämnet svensk-engelska på ett annat sätt.

– De här lektionerna handlar om att elever som inte har klarat sina nationella prov i femman får en chans att stärka förmågan i svenska och engelska. Vi ser det som att ämnet har väldigt stor betydelse, för att vi kan ge extra stöd åt eleverna.

Bortglömt ämne
Orsaken till att det blivit som det blivit är, tror Jörgen Tholin, att många inte trodde att ämnet skulle bli så stort som det har blivit, när det infördes 1994 – det numera största språkvalet, med kanske fyra timmar i veckan på schemat, har blivit bortglömt.

Men det finns en orsak till, enligt Jörgen Tholin.

– Den dag politikerna reagerar på det här måste de också ta ställning till det som alla politiker har så svårt att svara på – nämligen om det ska vara obligatoriskt att läsa ytterligare ett språk.

Rapporten heter "Språkval svenska/engelska på grundskolan - en genomlysning" och är utgiven av Institutionen för pedagogik vid Högskolan i Borås. Skolverket har tvekat att ge ut boken.

Jan-Åke Thorell
jan-ake.thorell@sr.se

Sofia Boo
sofia.boo@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".