Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Herrljunga

Vänorterna stöps om i ny form

Uppdaterat tisdag 8 juni 2010 kl 15.45
Publicerat tisdag 8 juni 2010 kl 10.56
Fr.v: Elin Liljebäck och Viveca Lundahl.

Allt fler kommuner väljer nu att själva leta reda på en vänort/systerstad, och fredstanken byts successivt  ut mot handelsmöjligheter. Ett exempel är Herrljunga som satsar på vänortsutbyten i en ny tappning - tidsbegränsade och finansierade av SIDA-bidrag.

Vänorterssammarbeten kom till efter andra världskriget och är samarbeten mellan kommuner världen över.
Tanken var och är att utbyta erfarenheter, verka för fred och sluta avtal. Dock brukar samarbetena vara tills vidare - inte tidsbegränsade.

Kommunerna går sin egen väg
Tidigare organiserades många vänorter genom Föreningen Norden - en politiskt och religiöst obunden organisation som organiserar utbyte över gränserna för att öka förståelsen och samhörigheten i Norden.

Även om de vänorterna finns kvar väljer allt fler kommuner numera att ta nya kontakter på egen hand - partnerskap som kommit att handla mer om handel än om rena fredssamarbeten.
Exempelvis har Borås och Svenljunga själva haft kontakt med Kina, och nu även Herrljunga knutit band på egen hand - med Ukraina och Litauen.

Föreningen Norden tycker dock inte att det nordiska vänortsutbytet spelat ut sin roll. 

– Absolut inte. Jag tror att vi kommer att finnas kvar många år än, även om man går mot mer projektinriktade samarbeten på kommunnivå, säger Birgitta Molander - ordförande i Föreningen Nordens lokalavdelning i Ulricehamn-Tranemo.

Herrljunga sneglar österut
Kommunen Herrljunga provar just nu på en ny typ av vänortsutbyten som är tidsbegränsade och finasierade av den statliga myndigheten SIDA.

För drygt en vecka sedan var representanter i Litauen för ett upptaktsmöte, och då fick folkhälsosamordnaren Viveca Lundahl bland annat introducera tanken med familjecentraler.

– Jag kände nog att jag kunde inspiriera och att de lyfte lite på ögonbrynen och förstod vad det hela handlade om. Jag tror det kan bli jättespännande för familjecentralens personal att se att den metodutvecklingen vi arbetat med i åtta år kan vara av värde för de här länderna, säger Viveca Lundahl.

Grundtanken är att det ska vara ett utbyte av erfarenheter och kunskaper - och inte en biståndsverksamhet där "vi" hjälper dem.

– Det är lätt att förhäva sig tro att "vi kan allt", men när man möter de här människorna på plats ser vi att mycket av kärnan är densamma. Där får man naturligtvis vara öppen och ödmjuk, säger kommunutvecklaren Elin Liljebäck.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".