Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
På grund av ett tekniskt fel har en signal gått ut som påminner om VMA-signalen. Detta är ett falsklarm. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västernorrland eller ring 113 13.
(Publicerat idag kl 05.16)

Borås dörröppnare i Indonesien

Publicerat onsdag 16 februari 2011 kl 07.55
Gunnar Peters, VD i Borås Energi och Miljö Foto:Bo Thorin

Borås är en dörröppnare för andra svenska städer och företag till etablering i Indonesien. Det menar den svenska ambassadören i landet Ewa Polano. Hon berömmer det sätt som Borås  arbetat efter när de missionerar om hur man kan göra värdelösa sopor till något värdefullt.

I dagarna invigdes i Yogyakarta en biogasanläggning som gör el av fruktavfall.

Tidigare slängdes varje dag flera ton frukt på fruktmarknaden i Sleman, men inte nu längre och det tack vare Borås. Numera producerar biogasanläggningen el av avfallet och fruktkooperativet kan därmed själva stå för sin elproduktion. Ewa Polano var på plats vid invigningen av anläggningen den 10 februari tillsammans med en delegation från Borås som varit engagerade i projektet. Samtliga är överens om att det inte handlar om bistånd utan en win-win-situation för alla parter. - Det är precis den här typen av samarbete som vi vill ha. Det stärker relationerna mellan våra länder. Vi vill se samarbete för miljövänliga lösningar som kan bidra till en ökad hållbarhet i indonesiska städer, säger Ewa Polano.

– Borås är en mönsterbild när det gäller avfall och har en gedigen kunskap kring tekniska lösningar. Via modellen med aktörssamverkan skapas bra möten med liknande organisationer, företag, kommuner och universitet. Det tar tid att bygga upp ett bra nätverk. Här har Borås fungerat som en dörröppnare. Nu kan andra svenska städer följa efter, fortsätter hon och poängterar att det händer mycket i Indonesien just nu.

- Indonesien har en jättepotential! Alla talar om Kina och Indien, men glömmer Indonesien som har minst lika stark tillväxt.

Ewa Polano liknar Indonesien vid en vit fläck på kartan för många svenska företag. Landet är med sina 222 miljoner invånare, världens fjärde mest folkrika stat och har Sydastasiens största ekonomi, med en stor inhemsk marknad. Och det är ingen tillfällighet att Exportrådet nyligen öppnade ett nytt kontor i huvudstaden Jakarta. Stora satsningar görs just nu på att uppgradera infrastrukturen i landet. Man planerar att bygga ut järnvägsnät, motorvägar, hamnar och flygplatser inom de närmaste fem åren.

Ewa Polano poängterar att det finns många problem i landet, och då främst miljöproblem.- Skogsskövlingen är enorm för att man ska kunna producera palmolja. Ett annat problem är sopor. Att då kunna komma hit och hjälpa landet men samtidigt öppna upp för svensk export som man gör i och med Boråsmodellen är fantastiskt.

Win-win-situation
2006 inleddes samarbetet mellan Borås, som representeras av Högskolan i Borås, Borås Energi och Miljö, Borås Stad samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, de involverade frukthandlarna och stadens styrande med Gadjah Madja universitetet i spetsen.Sidas representant i Indonesien Annika Siwertz kallar Boråskonceptet för "ett av de bästa exemplen hon sett". Fler liknande projekt med andra städer i Indonesien är på gång.

- Vi arbetar för en bättre miljö. Miljöproblem har inga landsgränser. Vi får internationell kunskap och erfarenhet, säger Gunnar Peters, VD på Borås Energi och Miljö. Han poängterar att man inte lagt ner några pengar på projektet. Det är delvis finansierat av Tillväxtverket, men även Gadjah Mada universitet och frukthandlarna har investerat medel. Totalt har pilotanläggningen kostat runt 2,3 miljoner kronor.

Gunnar Peters ser bara möjligheter för Borås.
- Jag kan tänka mig att man kan ta fram mindre enheter i containerformat, gärna då i Borås, som enkelt kan forslas till den plats där man vill ha dem.

Text och foto: Annie Andréasson.

FAKTA

Indonesien är ungefär fem gånger så stort som Sverige och har 222 miljoner invånare. Indonesiens enorma befolkning har en ökningstakt som innebär att om den fortsätter i samma takt som nu kommer landets invånarantal ha överskridit 300 miljoner år 2035. De senaste årens dramatiska politiska utveckling, där en lång period av auktoritärt styre avbrutits till förmån för demokratiska reformer, har ökat intresset för landet i omvärlden. 2004 tillträdde den första direktvalda presidenten. Den indonesiska ekonomin har expanderat betydligt från slutet av 1960-talet och framåt. Den ekonomiska utvecklingen fick ett abrupt slut i och med Asienkrisen 1997. Exporten har på nytt ökat kraftigt under de senaste åren. Indonesien är världens tredje största gruvnation. Landet är en muslimsk stat, men vill vara en tolerant sådan.Så här fungerar Boråsmodellen

Samarbetet "Waste Recovery in Borås - international partnership" eller aktörssamverkan i Borås, bygger på att universitet, stadsstyrning och näringsliv engageras och involveras i arbetet, såväl i Borås som på samarbetsorterna. För Borås del handlar det om Högskolan i Borås, Borås Stad, Borås Energi och miljö och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Detta ger en långsiktig och hållbar helhetslösning för avfallshantering, hela vägen från utbildning av lokal kompetens, via kartläggning och planering, till byggande, igångsättande och drift av anläggningen och som anpassas efter de lokala behoven. I Yogyakarta kommer biogasanläggningen på fruktmarknaden att användas som labb-miljö för universitetets studenter och forskare. Den drivs och underhålls av kooperativet på fruktmarknaden.

Arbetet är ett gott exempel på hur aktörssamverkan kan fungera. Engagerade parter från kommunen, forskare och näringsliv samarbetar för något som alla tjänar på. Den största vinnaren i det här fallet är miljön.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".