Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kläderna blir dyrare

Publicerat fredag 4 mars 2011 kl 10.11
Gina Tricot: ”Priset går upp”
(1:45 min)
1 av 2
Per-Johan Swartling, Gina Tricot. Foto: Jan-Åke Thorell/SR.
2 av 2
Erik Bresky. Foto: Anne-Charlotte Horgby

Det höga bomullspriset gör att klädpriserna kommer att stiga. Konsumenterna får vänja sig vid högre klädpriser, och att köpa kläder i andra material när att utbudet av bomullskläder blir mindre. Det kan också bidra till att forskningen ta ny fart, menar Erik Bresky på Högskolan.

– Det kommer de ju naturligtvis att bli, i och med att bomullen går upp i pris, och det är svårt att tro att prisnivån på bomull går tillbaka till tidigare nivå. Det är inte bara dåliga bomullsskördar på grund av naturkatastrofer som gör detta utan också krav på bättre hanteringar av jordar och en ökad efterfrågan, säger Per Johan Swartling.

Naturkatastrofer och översvämningar i bland annat Pakistan och Kina har gjort att bomullen är dyrare än någonsin, men förklarar alltså bara delvis prisökningen. De flesta tycks vara överens om att bomullspriserna aldrig blir lika låga som förut igen och forskaren Erik Bresky Textilhögskolan i Borås anser att detta är väl motiverat.

– Priset på råbomull har legat stilla på samma nivå i 40 år, sedan mitten av 70-talet. Det beror på att vi i den rika världen använder råvara från tredje världen och har hållit ner priserna. Vi har ju en värld där 20 procent av jordens befolkning producerar 80 procent av råvarorna, säger Erik Bresky.

En ökad levnadsstandard i tredje världen ändrar detta och skapar tillsammans med befolkningsökningen en ökad efterfrågan. Det blir billigare att sy kläder av andra fibrer, som till exempel lyocell eller viskos. Förutom dyrare bomullsplagg, får vi därför också snart börja vänja oss vid att bomullen delvis ersätts av andra klädmaterial.

– Man kan nog se redan närmaste halvåret att det finns ett större utbud av viskosplagg och alternativa fibrer. Jag tror inte att vi de närmaste åren kommer att se dramatiska skillnader, förutom på prislappen - att det blir lite dyrare. Om fem år ungefär kanske vi kommer att se konkreta skillnader. Men vissa saker kommer vi som sagt att se direkt.

Tekoindustrins intresse för att hitta alternativa till bomull och oljebaserade konstfiber är större än någonsin, på grund av att råvarupriserna är högre än någonsin. Textilhögskolan i Borås får just nu många frågor från företag, och prefekt Erik Bresky tror att nu i år kommer forskningen om nya fiber äntligen ta fart på allvar.

– Sedan kan man säga att det hade varit ännu bättre om vi hade kunnat intensifiera den här forskningen för tio år sedan. Men jag tror samtidigt, att detta är inte riktigt logiskt, heller. Jag tror att när det väl kommer sådana här incitamenten med pris och tillgång, så går det mycket fortare också. Det här blir en boost, för utvecklingen går i trappsteg. Nu måste vi jobba tillsammans och det sker det en helt annan mobilisering, säger Erik Bresky.

Som forskare har Erik Bresky länge sett behovet av att ersätta bomullen och de oljebaserade konstfiberna, så som polyester och polyamid. Befolkningsökninden och den ökande levnadsstandarden i tredje världen kommer att på sikt skapa en akukt brist på bomulle och konstfiber.

I dag behöver världens befolkning 80 miljoner ton fiber per år för kläder å andra textilier. När vi är 2 miljarder människor om 40 år behövs 240 miljoner ton fiber varje år - lågt räknat.

För tekobranschen har höga råvarupriser i stället blivit väckarklockan och Erik Bresky är i färd med att sjösätta flera nya forskningsprojekt tillsammans med företag. 2011 blir året då forskningen om alternativa fiber tar fart på allvar, menar han och intresset är stort både lokalt och nationellt.

– Vår ambition här i Borås är att vara navet i den här utvecklingen när det gäller vad mode är och hur framtidens mode kommer att se ut.

Hur ser intresset ut bland tekoföretag ut här i Sjuhärad?

– Jag känner även där att det var svårare att prata om detta tidigare, men nu ser vi en helt annan medvetenhet. Jag känner att det finns en vilja att vara med i utvecklingen och att vi har branschen bakom oss.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".