Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
politik

Fler väljs in i kommunfullmäktige mot sin vilja

Publicerat måndag 23 juli 2012 kl 07.11
Cecilia Falk: ”För mig kommer det ju alltid finnas kvar”
(2:20 min)
Två personer hade handskrivit Cecilia Falks namn på varsin valsedel och det hade resulterat i att hon, mot sin vilja, utsetts till Sverigedemokraternas ledamot i Härryda kommun. Foto: Sören Andersson / Scanpix

Den fria nomineringsrätten innebär att man i ett val kan rösta på vem som helst, om partiet inte valt att nominera sina kandidater. I de senaste valen har antalet personer som blivit nominerade och valda till kommunfullmäktige mot sin vilja ökat.

En av de som vet hur det känns att bli vald för ett parti man inte ställt upp för och vars åsikter man inte står för är Cecilia Falk.

– GP ringde för att intervjua Sverigedemokraternas nya fullmäktigeledamot i min kommun när jag var på väg in till jobbet, så fick jag reda på att jag blivit vald.

Det var två personer som hade handskrivit Cecilia Falks namn på varsin valsedel och det hade räckt för att hon, utan att själv veta om det, utsetts till Sverigedemokraternas fullmäktigeledamot i Härryda kommun 2006.

– Jag vet vilka det är som röstade på mig. De tyckte väl att de var roliga på sitt sätt. För att jag inte har de åsikterna och de är väl lite provocerade utav det och tyckte att det här var en rolig grej, säger hon.

Cecilia Falk är inte ensam om att ha varit med om det här. Valmyndigheten skriver i sin erfarenhetsrapport från valet 2010 att människor som blivit ofrivilligt valda ökat i de två senaste valen.

Anna Blomberg är länsjurist på länsstyrelsen i Västra Götaland. Det är hos länsstyrelserna som rösterna räknas och kandidater och ledamöter utses. Anna Blomberg berättar om de samtal hon fått från människor som blivit utsedda till kandidater för ett parti de inte vill representera.

– Det är ju flera personer som fått det svårare i sitt privatliv, där man känner att man får stå för någonting som man inte står för rent politiskt. Men också folk som har haft problem där barnen har blivit utsatta för att föräldrarna har hamnat som representanter för ett parti där man inte vill hamna, säger Anna Blomberg.

Den som blir invald i kommunfullmäktige och inte vill ha platsen måste själv ansöka hos länsstyrelsen om att få bli befriad från sitt uppdrag. Valmyndigheten skriver i sina erfarenhetsrapporter från valet 2006 och 2010 att det bör utredas ifall vi verkligen ska ha ett valsystem där enskilda inte kan skydda sig mot de här effekterna.

Cecilia Falk visste inte att det gick att bli invald i kommunfullmäktige på här sättet. Men hon har tänkt mycket på det sedan det hände henne.

– Jag tycker att det är viktigt i ett demokratiskt samhälle att ha fri nomineringsrätt, men jag tycker att det borde finnas ett mellanled där man kan kontrollera om den personen som har blivit handröstad vill det innan den utses. För det handlar ju om varje persons rättssäkerhet också kan jag tycka.

– Du kunde ju hitta mig hur lätt som helst, att jag har stått som Sverigedemokraternas ledamot.

Hur känns det?

– Kränkande faktiskt, för mig kommer det ju alltid finnas kvar.

Alexandra Karlsson
alexandra.karlsson@sverigesradio.se

Den fria nomineringsrätten

Den fria nomineringsrätten har sedan länge ansetts vara en central princip inom det svenska valsystemet. Den innebär att det inte finns några krav på att föranmäla partier eller kandidater innan valet, så väljarna så sent som på valdagen kan bilda ett nytt parti och ställa upp i valet.

Genom åren har den fria nomineringsrätten inskränkts och idag kan partierna välja att låsa sina listor. Det innebär i princip att den fria nomineringsrätten sätts ut spel på så sätt att ingen förutom de kandidater som partierna själva bestämt kan bli invald. Om någon handskriver ett namn på en valsedel där partiet valt att anmäla sina kandidater så räknas det bara som en röst på partiet. Idag väljer i princip alla partier att anmäla sina kandidater och på så sätt låsa sina listor från utomstående. I 2010 års val till kommunfullmäktige var i princip alla etablerade partiers listor låsta i samtliga kommuner. Bland de som valde att inte låsa sina listor fanns mindre kommunala partier och Sverigedemokraterna.

Källor: regeringen.se, valmyndigheten.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".