Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
MARK

Ekonomisk smäll när Marks elever flyr

Uppdaterat måndag 13 augusti 2012 kl 12.55
Publicerat måndag 13 augusti 2012 kl 07.39
Felix valde Borås: "Säkrare - de har inga pengaproblem"
(1:23 min)
Marks gymnasieskola Foto: Pär Sandin

Marks högstadieelever väljer bort kommunens eget gymnasium. I år har nästan hälften av alla behöriga till sitt förstahandsval sökt sig bort från kommunen, och som en konsekvens väntar nu en saftig skolnota.

Felix Frejdeman är en av alla de som valt att inte gå på Marks gymnasium - trots att det fanns utbildningar där som han kunde tänka sig att söka.

– I sjuan, åttan, nian tyckte jag att skolan blev lite sämre. Vi fick ha en massa jättegamla matteböcker och fick inga nya pennor eller böcker utan hade jättedåliga grejor. Då tänkte jag att det kanske är säkrare att gå i Borås, för där har jag inte hört att de har några pengaproblem.

Så du är helt enkelt rädd för att det skulle bli en massa tråkiga neddragningar på gymnasiet?

– Ja, det verkar ju så.

Fler försvinner
Förra året hade 35 procent av de gymnasieelever i Marks kommun som var behöriga till sina förstahandsval sökt sig till andra gymnasier än Marks gymnasium. Den siffran ligger i år på 45 procent.  Och allt fler av de som söker sig utanför kommunen hade kunnat läsa samma program i Mark.

Felix Frejdeman var själv osäker på om han ända skulle välja Marks gymnasium, men menar att osäkerheten är för stor kring gymnasiets ekonomi.

– Jag kör lite mer på hopp på något bättre. Vissa går för sportinriktning på Sven Ericson, vissa går för engelskalinjen i Borås. Vi som valde teknik gjorde det mest för att vi inte ville vara kvar här i Mark - vi litar inte riktigt på det.

Kostnaden för att utbilda Markungdomarna försvinner dock inte för att barnen väljer gymnasieskolor i andra kommuner - snarare tvärtom.

Sofia Sjöstrand är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

– Bekymret är att vi har dubbla kostnader när de går någon annanstans. En klass drar ju ett klassrum och en lärare, även om det fattas fem elever i bänkarna. Samtidigt får vi skicka med pengar för lokalkostnader och personalkostnader någon annanstans .

Dyr dubbelnota för Mark
Kostnaden för varje elev som läser i andra kommuner varierar, men brukar enligt Sofia Sjöstrand ligga runt 10 000 kronor högre än kostnaden för de markelever som väljer Marks gymnasium.
Hälften av alla de markelever som i år valt gymnasieprogram på andra håll hade kunnat läsa motsvarande program på Marks gymnasium.

– Att man väljer att läsa nånting som vi inte har behöver naturligtvis inte vara något problem. Men väljer man att läsa nånting som vi har, någon annanstans, så är det lite tråkigare. Sen tror jag inte att det huvudsakligen beror på att vi skulle ha dåligt rykte vad gäller kvalitet eller sådär utan det är många saker som spelar in när man gör sitt gymnasieval.

Budgeten för i år låg från början på 33 miljoner, men fick ändras till 36 miljoner kronor. Nästa år väntas elever som läser utanför kommunen kosta 40 miljoner kronor.

– Vi tittar ju på olika lösningar. Bland annat så tittar vi mycket på det som händer utanför klassrummet. Den studiesociala situationen, att kunna erbjuda och uppmuntra till elevföreningar på skolan, försöka få till stånd en kick-off för nya elever på hösten. Sen visa på vad vi har naturligtvis med FN-rollspelet som man kan delta i, mycket ung företagsamhet där vi är framgångsrika. Det gäller att sprida det vi gör framförallt, tror jag.

Vad tror du händer med gymnasiet om trenden fortsätter?

– Ja, då blir skolan för stor. Men jag tror inte att den fortsätter. Jag tror att vi lyckas vända det här, säger Sofia Sjöstrand - ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Marks kommun
2011: 149 av 437 elever (34%) som var behöriga till sitt 1:a-handsval valde gymnasier utanför Marks kommun. Året efter är den siffran 45%.

Även andra Sjuhäradskommuner har problem med att eleverna söker sig utanför kommunen, men här beror det till större del på att motsvarande gymnasieprogram saknas i hemkommunen.

Tidigare artiklar

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".