Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
BORÅS

Diplomatkris stoppar hjälpen till Vitryssland

Uppdaterat tisdag 14 augusti 2012 kl 16.42
Publicerat tisdag 14 augusti 2012 kl 07.43
Stiftelsen: "Känns inte bra - hjälpen är efterlängtad"
(1:34 min)
1 av 2
Ove Gustavsson, ordförande i stiftelsen Vitryssland i Borås. Foto: Jan-Åke Thorell.
2 av 2
Navet i hjälpverksamheten. Foto: Stiftelsen Vitryssland.

Det spända läget mellan Sverige och Vitryssland stoppar nu hjälpsändningen från Stiftensen Vitryssland i Borås i slutet av månaden. Svenska ambassaden har tagit emot hot och uppmanar svenskar att vara extra försiktiga.

Stiftensen Vitryssland i Borås har funnits sedan 1993 och inriktar sig på humanitär hjälp till Vitryssland. Fem till sex gånger per år packar man en buss full med kläder, skor och  leksaker som sedan skänks till behövande.

Nästa resa var planlagd till slutet av augusti, men trots att man har visumansökningarna klara väljer man ändå att ställa in. Den diplomatiska krisen mellan länderna har gått så långt att UD nu uppmanat svenskar att vara extra försiktiga och vaksamma i landet.

Känns inte bra att inte kunna hjälpa till
– Det känns naturligtvis inte bra. Vi har en hel del kläder och annat som vi nu måste lagra till bättre tider, säger stiftelsen Vitrysslands ordförande Ove Gustavsson i Borås.

Och det var efterlängtat - det ni skulle komma med?

– Det är alltid efterlängtat. Det märker man när man är med. Men, vi får bida vår tid och invänta att detta löser sig.

Så folk som vill skänka ska fortsätta med det?

– Absolut ska de det, och vi ser gärna att vi får ekonomiska bidrag. Kan vi inte resa med buss som vi brukar kanske vi kan skicka en trailer, men det är stora kostnader med det.

Ni har ju arbetat med Vitryssland länge nu. Ser du en fara i att det förtroendet är raserat i och med det som hänt?

– Det finns ju alltid en risk att det kan det, och det vore olyckligt. Vi vill ju hjälpa det vitryska folket och det skulle inte kännas bra att inte kunna ge dem den hjälpen, säger Ove Gustavsson.

Europas sista diktatur
Sveriges Radios korrespondet i Moskva, Maria Persson Löfgren, har besökt Vitryssland flera gånger.

– Det är riskabelt att vara svensk i Vitryssland just nu. Det finns dom som tycker att Sverige har gjort något dåligt. Det kan finnas anhängare till presidenten som kan tänkas göra något.

– Det är ett rättslöst samhälle. Man kan inte räkna med att få hjälp av polisen och när det inte finns någon på en svensk ambassad som heller kan hjälpa så är det klart att det är riskabelt.

Vi har varit i kontakt med vitryssar som bor i Sverige men som har släktingar i Vitryssland och som inte vågar vara med och prata i radion.

– Det är inte konstigt. Det är en mycket hårdför diktatur, den sista i Europa. Där man fängslar människor i princip utan anledning och där människor riskerar att bli avrättade med nackskott. Det är inte konstigt att de som lämnat landet är oroliga för att släktingar som är kvar ska drabbas om man går ut med sitt namn, säger Maria Persson Löfgren.

Vitryssland en diktatur

Maria Persson Löfgren, Foto: Sveriges Radio

Läs också

VITRYSSLAND

Vitryssland har närmare tio miljoner invånare på en yta ungefär hälften så stor som Sveriges. Huvudstad är Minsk med 1,8 miljoner invånare.

Sedan 1994 styrs landet av förre kolchosdirektören Aleksandr Lukasjenko, som kraftigt och regelbundet kritiserats av oppositionen och västvärlden för sitt auktoritära styre.

Presidentvalet i december 2010 slutade med en storseger för Lukasjenko, vars motståndare i stor mängd greps och fängslades efter högljudda protester i Minsk. Åtgärderna har följts av hårda sanktioner mot landets ledare från EU och USA.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".