Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Borås

DNA-test ska hjälpa barn att få asyl

Publicerat fredag 21 juni 2013 kl 10.42
Joakim Cannerfors: "Gör allt som står i vår makt för att lösa skolsituationen"
(1:35 min)

Antalet nyanlända elever till Borås i år väntas bli dubbelt så stort som de 240 elever man räknat med i budgeten. Detta på grund av en lagändring som gör det möjligt för barn att genom ett DNA-test styrka att de har familj i Sverige och därmed få rätt till uppehållstillstånd.

Joakim Cannerfors är områdeschef för grundskolornas utvecklingsenhet i stadsdel Norr. Han ser det som en stor humanistisk vinst att barn som tidigare befunnit sig i flyktingläger får återförenas med sina föräldrar. Den största gruppen barn kommer från Somalia, men också många från Syrien. I dagsläget har man tagit emot 200 barn och man beräknar ta emot lika många till. Så många som 300 av dessa väntas komma från Somalia.

Detta sätter ökad press på stadsdelarna i Borås och framförallt på Centrum för Flerspråkigt Lärande (CFL) som ska tillhandahålla studiehandledning på modersmålet och en förberedelseklass för barn med dålig skolbakgrund. Men Joakim Cannerfors berättar att det är svårt att hitta lärare med högskolekompetens att hantera modersmålsundervisningen på de olika språken.

– Det finns helt enkelt inte folk med högskolekompetens som kan genomföra den studiehandledningen, säger han.

-- Det är naturligtvis så att vi kanske inte fullt ut klarar skollagens intentioner med att kunna ge ett fullgott stöd med studiehandledning på modersmålet men om man jämför det med att sitta i ett flyktingläger i Etiopien så kan jag tänka mig att det är bättre för barnen att komma hit och förena sig med sina föräldrar och få ett fullvärdigt liv i alla andra avseenden. Vi gör allt som står i vår makt för att lösa skolsituationen på ett så bra sätt som möjligt.

Hur mycket extra resurser som kommer behöva skjutas till för att täcka upp för de extra resurserna är svårt att säga, men det rör sig om någonstans runt fem till tio miljoner kronor.

– Centrum för Flerspråkigt Lärande har en budget på 16 miljoner och om man dubblar antalet barn som ska tas hand om så påverkar det de delar som handlar om studiehandledning på modersmålet och själva introduktionen och utredandet av deras skolbakgrund. Då bör rymligen åtminstone tio miljoner till behövas, säger Joakim Cannerfors.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".