Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Massdöd i Sjuhärads bisamhällen

Publicerat tisdag 16 juli 2013 kl 07.49
Biodlaren: "Man blir ledsen"
(1:46 min)
1 av 2
Endast ett av Connys 32 bisamhällen överlevde vintern. Foto:Emelie Hagbard, P4 Sjuhärad
2 av 2
Conny Persson är biodlare i Herrljunga. Foto:Emelie Hagbard, P4 Sjuhärad

Ett flertal av Sjuhärads biodlare har förlorat ovanligt många av sina bisamhällen i år. En möjlig orsak är att den kalla vintern gjort att bina frusit ihjäl.

Varför bidöden har varit så omfattande är det dock ingen som vet, inte ens biodlarna själva.

- Vi är väldigt förvånade, säger Conny Persson, biodlare från Herrljunga.

Conny säger att han följde alla rutiner när han förra hösten förberedde sina  bisamhällen inför vintern. Men av 32 samhällen var det bara ett enda som överlevde vintern.

- Man blir ju lite ledsen när man gör allt enligt alla regler och förordningar.

Det är normalt att ungefär 10 procent av bisamhällena inte klarar vintern, men Conny Persson har aldrig tidigare varit med om att så här många samhällen dött

- Det är en som har förlorat alla sina samhällen, jag blev ju av med nästan alla, och många andra har förlorat hälften.

Maj Rundlöf är forskare i ekologi vid Lunds universitet. Hon säger att det är svårt att säga varför så många bisamhällen dött just i år. Det kan bero på den långa kalla vintern, men det finns även andra möjliga förklaringar.

- Det kan vara allt ifrån att de har för lite mat till att de drabbas av sjukdomar eller parasiter. Det kan också vara att de av någon anledning är mindre tåliga för kyla, säger Maj Rundlöf.

Där inte bara enskilda biodlare som drabbas av att bina dör. Honungsbin är också viktiga pollinerare av grödor. Globalt sett så är ungefär en tredjedel av alla grödor på något sätt beroende av insektspollinering. I Sverige är äpplen, raps och jordgubbar de grödor som drabbas hårdast om bisamhällena skulle fortsätta att minska. Conny Persson säger att de som bor grannar med hans bikupor redan i år kommer att märka skillnad i sina trädgårdar.

- De kommer att märka att äpplena har en konstig form. Det är resultatet av att äppelblommorna inte blivit pollinerade till hundra procent.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".