Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
VETENSKAP

Hjärnans nätverk rubbas i högre ålder

Publicerat onsdag 5 november 2014 kl 10.30
Minne, uppmärksamhet och sinnesfunktioner kan påverkas
(2:05 min)
Viktiga funktioner påverkas när hjärnan åldras. Bilden visar hjärnan efter PET-scanning. Foto: Jens Maus/Public Domain

Forskare har tittat närmare på vad som händer med hjärnans kopplingsmönster när vi åldras. I sin studie har de nu upptäckt att balansen mellan hjärnans viktiga nätverk förändras när vi blir äldre.

Med hjälp av magnetkamera granskades hjärnaktiviteten hos 210 friska män och kvinnor i åldrarna 20 till 89 år när de låg och vilade. Utifrån det här bildmaterialet har forskarna sedan studerat hur olika nätverk i hjärnan interagerar med varandra. Det handlar om nätverk som styr viktiga funktioner som till exempel arbetsminne, långtidsminne, uppmärksamhet och sinnesfunktioner.

Enligt Peter Fransson, professor i hjärnans systemfysiologi vid Karolinska institutet, ger studien stöd åt teorier om att de nätverk i hjärnan som styr funktioner som minne blir allt mindre självgående då blir äldre. Och det forskarna har sett i den här studien är att det uppstår en slags rubbning i balansen mellan integration och segregation i hjärnan.

– Och tydligen är det så då att hjärnans åldrande bidrar till att de här nätverken blir mindre segregerade. Kanske man kan tolka det som att de får svårare att utföra sina uppgifter optimalt, säger Peter Fransson.

De här studierna har gjorts med hjälp av nya oprövade tekniker och därför kan det säkert komma nya studier som nyanserar bilden. Men enligt Peter Fransson så öppnar den här studien ändå för att kanske i framtiden kunna förutsäga olika typer av demenssjukdomar. Och går det att förstå hur kopplingsmönsterna förändras i hjärnan, så kanske det också skulle kunna gå att sakta ner de processer som försämrar våra minnesfunktioner.

– Det har gjorts en hel del forskning kring hur de här nätverken beter sig hos någon som har Alzheimers sjukdom, men den här metoden där man har fokus på hur integration kontra segregation mellan separata nätverk ser ut hos personer med neurodegenerativa sjukdomar har inte gjorts, säger Peter Fransson.

Studien har publicerats i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Pnas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".