Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
EKONOMI

Negativ ränta - så funkar det

Publicerat torsdag 12 februari 2015 kl 08.25
pengar sedlar Foto Christine OlssonTT
Foto: Christine Olsson/TT

Att en riksbank låter reporäntan gå under nollstrecket är en ovanlig åtgärd. Vad det skulle innebära för konsumenter som har banklån eller sparar pengar på bankkonton är osäkert.

Reporäntan. 1994-2016

Negativ reporänta innebär garanterat att bankerna måste betala för att sätta in pengar på sitt konto på Riksbanken. Något de måste göra om de efter dagens alla transaktioner har ett överskott i kassan. Men om det i sin tur innebär att bankerna tar igen den kostnaden genom att också ta betalt av bankkunderna för pengarna som dessa har satt in på sina sparkonton är mer osäkert.

Behöver inte slå mot småsparare

Erfarenheten från andra länder med negativ ränta är att när det bara är en svagt negativ reporänta så blir det inte negativ ränta för småsparare.

Två storbanksdirektörer har uttalat sig om det här den senaste tiden, SEBs vd Annika Falkengren och Swedbanks vd Michael Wolf. Båda har sagt att småsparare inte ska behöva betala för att ha sina pengar på banken.

Michael Wolf sa till Ekot att Swedbank skulle göra allt den kunde för att skydda småspararna eftersom det vore olyckligt om spararna skulle känna sig tvungna att ta ut pengarna och stoppa dem i madrassen. Men varken han eller Annika Falkengren kunde garantera att det aldrig skulle bli negativ ränta också för småsparare.

Kan bli fler bankavgifter

Det har också spekulerats i att bankerna skulle kompensera sin egen negativa ränta hos Riksbanken genom att ta ut avgifter på sparkonton, precis som det är i dag på en del kontokort.

Reporäntan påverkar också de räntor som bankerna betalar när de lånar ut till varandra. Och det påverkar i sin tur räntorna på kortfristiga bolån. Och om reporäntan skulle sänkas under noll så skulle det troligtvis innebära billigare bolån.

Dessutom skulle företag kunna låna billigare vilken kanske kan leda till mer investeringar och till den stimulans av svensk ekonomi som Rikbanken syftar till med sina räntesänkningar. Och ökad tillväxt brukar ofta bidra till att få fart på inflationen, just det som Riksbanken vill ha.

I den senaste mätningen i december var inflationen i årstakt minus 0,3 procent och det är långt ifrån Riksbankens mål på två procents inflation.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".