Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
VÅRD

Barnens nålskräck lindras med lek

Publicerat lördag 12 december 2015 kl 06.56
Katarina Karlsson: Det är barnens sätt att kommunicera med omvärlden
(1:33 min)
Katarina Karlsson. Foto: Maria Hansson Trens/SR
Katarina Karlsson, nybliven filosofie doktor med avhandlingen "Jag är rädd, jag vill till mamma". Foto: Maria Hansson Trens/SR

I en ny avhandling från Borås Högskola visar Katarina Karlsson hur rädda barn är för nålstick inom vården och vikten av att skapa en trygg miljö för barn där de kan förstå vad som ska hända och varför.

– Det gör ju ont om man inte har bedövning, och även om man har bedövning så vet man ju inte som barn att det hjälper. Även om vi vuxna säger till dem att det ska vara bedövat nu och det känns inte så mycket, så vet man ju inte det förrän man varit med om det. Och det är ju något vasst som kommer emot huden så det är ju inte jättekonstigt att man reagerar, säger Katarina Karlsson.

Kan bära med sig rädslan upp i vuxen ålder
Faktorer som späder på rädslan är enligt Katarina Karlsson att de befinner sig i en ny miljö med människor de inte känner som pratar om saker de inte förstår.

Vad kan den här rädslan få för konsekvenser för ett barn?

– I värsta fall kan ju barnen ha med sig det långt upp i vuxen ålder, och i värsta fall kan det innebära att man som vuxen inte söker sjukvård när man behöver.

Leken underlättar
I avhandlingen "Jag är rädd, jag vill till mamma" har Katarina Karlsson intervjuat barn mellan tre och sju år, föräldrar och vårdpersonal - och kunnat visa hur viktig leken är för att barnen ska kunna hantera situationen. Hon har bland annat använt sig av dockor som barnen själva fått sticka med nålar efteråt och genom leken berätta vad de upplevt och hur de känner, ett sätt att bearbeta rädslan.

– Med hjälp av lek kan man förbereda barnen, man kan under tiden som nålsticket genomförs hjälpa barnen och man kan låta barnen efteråt bearbeta det som hänt. Det är barnens sätt att kommunicera med omvärlden helt enkelt.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".