Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
GÖTEBORGSOPERAN

Recension: "Hair" manar till eftertanke

Publicerat tisdag 13 september 2016 kl 10.30
Tobias Ahlsell spelar karaktären Woof
Tobias Ahlsell spelar karaktären Woof Foto: Mats Bäcker/Göteborgsoperan

Sång, dans och akrobatik sammanfattar Göteborgsoperans nya uppsättning av klassikern Hair. P4 Sjuhärads operarecensent menar att det är föreställning som bara måste upplevas.  

När Hair sattes upp första gången 1968 blev delar av publiken så irriterad att man polisanmälde uppsättningen. I första aktens final var alla nämligen nakna på scen. Vad som hände med den där polisanmälan vet jag inte, men någon nakenchock behöver du inte oroa dig för i Göteborgsoperans uppsättning.

Hair är en rockmusikal där kärleken är det genomgående temat. Kärlek istället för krig, kärlek till droger, ja, kärlek till allt! Vi möter ett gäng ungdomar som i sanning gör uppror mot etablissemanget då de vägrar att låta sig värvas till armén och en säker död i Vietnam. Deras syn på droger är milt sagt liberal och den fria kärleken finner inga gränser.

Temat i denna musikal är precis lika aktuellt idag, som det var på 60-talet, vilken gör den tidlös och alltid aktuell. Jag tror dock att Hair provocerade och rörde upp känslor mer då än vad den gör idag. Betänk att Vietnamkriget var det första kriget som drabbade oss via TV. Den fria kärleken var naket nära och påträngande då moralväktarna var i majoritet och flödet av droger nådde en hel ungdomsgeneration i en tid då det fortfarande var förbjudet att tvätta på söndagar i hyreshuset på Moldegatan i Borås.

Temat i denna musikal är precis lika aktuell idag

Drygt 40 år har passerat och samhället har radikalt förändrats, eller? Nej, problemen som projiceras från 60-talet lever även idag för inte har vi väl fred på jorden och drogerna flödar friare än någonsin. När jag ser Hair på Göteborgsoperan idag upplever jag, initialt, en ganska glättig yta och då tänker jag på scenografin medan sångtexterna förmedlar en djupare känsla av en verklighet som många av oss kan känna igen. Detta manar verkligen till eftertanke.

Redan i första numret, Aquarius som på ett strålande vis framförs av Sofia Jung, är jag fast! Uppsättningen för mig in i en palett av olika känslor där jag njuter, gläds, våndas, oroas för att landa i hoppets och solskenets bedårande sfär i finalens Let the sun shine in. Jag fångas av ofantligt duktiga musikalartister som sjunger dansar och utför akrobatiska nummer som om de aldrig gjort något annat. Det solisterna måste tänka på är artikulationen då texterna ibland är svåra att uppfatta.

Hair på Göteborgsoperan sjuder av liv och det är en föreställning som måste upplevas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".