Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
OPERA

Kärlek och sorg i La Traviata

Publicerat onsdag 10 maj kl 12.30
En man med sorg i ansiktet sträcker sig efter en kvinna som ligger på golvet.
1 av 3
Bülent Bezdüs i rollen som Alfredo ser förtvivlat sin Violetta, Kerstin Avemo, dö. Foto: Mats Bäcker/Göteborgsoperan
Ensembeln sjunger och ser glada ut i festliga kläder.
2 av 3
Fr v: Åsa Thyllman, Markus Pettersson, Kerstin Avemo, Anton Ljungqvist, Bülent Bezdüz, GöteborgsOperans Kör Foto: Mats Bäcker/Göteborgsoperan
Operarecensent Thorvald Pellby Petterson. Foto: Niclas Odengård.
3 av 3
Operarecensent Thorvald Pellby Petterson. Foto: Niclas Odengård/Sveriges Radio

Vem bryr sig egentligen om någon annan än sig själv i den dekadenta överklass man skildrar i operan om den vilseförda Violetta? Den frågan ställer sig P4 Sjuhärads recensent.

Giuseppe Verdis ambition var att La Traviata skulle utspela sig i nutid. Det gick inte riktigt för sig när det på mitten av 1800-talet begav sig. Varför kan man undra?

– Jo, det var väl så att det som utspelade sig på scenen samtidigt pågick i salongen. Man kan tänka att detta bidrog till det mycket kyliga mottagande operan fick vid premiären i Venedig 1853, menar operarecensenten Thorvald Pellby Petterson.

Populär opera idag
Idag är La Traviata en av världens mest omtyckta och spelade operor.

– Personligen ligger denna opera mig oerhört varmt om hjärtat. Det kan bero på att jag i unga år läste Alexander Dumas d.y. roman om Kameliadamen, som ligger till grund för operan. Jag blev oerhört gripen av berättelsen om den lyxprostituerade, lungsjuka Violetta som fann den stora kärleken i Alfredo, säger Thorvald.  

Detta är en operalitteraturens mest osympatiska roller.

Otillåten kärlek
Kärleken blev dessvärre kortvarig då hennes tidigare liv blev en belastning för Alfredos familj. Germont, Alfredos pappa, uppsöker så Violetta och förklarar för henne med önskvärd tydlighet att hon måste lämna Alfredo för att rädda familjens heder.
Hon bönar och ber men Germont viker sig inte. Detta är en operalitteraturens mest osympatiska roller.

Skymfaktig hämnd
Alfredo som i det här skedet av berättelsen inte vet om vad hans pappa gjort mot hans kärlek klandrar Violetta och vill hämnas. Sagt och gjort, han skymfar Violetta inför alla på en fest genom att kasta en bunt sedlar på henne.

Alfredo skickas ut i Europa och Violettas timmar är räknade. När Alfredo får reda på att det är hans egen pappa som satt käppar i hjulet för deras kärlek, skyndar han sig hem igen. Violetta är då så svag att hon dör i sin älskades famn.

Klassisk tolkning
Regissör David Radok har tagit Verdi på allvar och gjort en stilren nutida uppsättning med ett modernt snitt i klädernas design.

– Vad gäller den emotionella regin för de tre huvudrollerna upplever jag en känslig klassisk tolkning som berör ända in i hjärteroten.

Tolkningen är så naken och ärlig, vartenda ord hon sjunger levereras med en äkta känsla.

Egoistisk dekadens
I festscenerna möter vi en dekadent överklass som alla står sig själv närmast. Scenografin utgår från en klassisk Parissalong med högt i tak och tunga valv. Genom fondens gigantiska fönster presenteras vyer över var vi befinner oss.
I första akten en nattlig vy över Paris för att i andra aktens bjuda en magnifik utsikt över havet. Ju mer spänningen stiger på scenen desto mer påträngande blir havet.

Italienska klanger
Musiken i denna opera är oerhört känsloladdad och motsvarar så väl de olika känslolägen personerna befinner sig i.

– Den underbare dirigenten Giancarlo Andretta anför solister, kör och orkester till oanade höjder. Det är så mäktigt, känsligt, pompöst och fullständigt briljant! Sällan har det klingat så Italienskt på Göteborgsoperan.

Som Violetta hör vi sopranen Kerstin Avemo.

– Hon bara är Violetta! Tolkningen är så naken och ärlig, ja, vartenda ord hon sjunger levereras med en äkta känsla. Denna roll skulle hon med bravur kunna sjunga på alla scener världen över. Vilken fantastisk prestation!

Känslokall cyniker
Alfredo sjungs av den turkiske tenoren Bülent Bezdüs. Han äger en synnerligen vacker tenorstämma och enligt Thorvald Pellby Petterson behärskar han på ett fint vis rollens humörsvängningar, . 

Åke Zetterström är den mest känslokalle Germont jag upplevt då han med järnhand och låtsad ödmjukhet driver de älskande tu från varandra. Denna cyniska tolkning bidrar starkt till djupet i föreställningen. En fruktansvärd roll gestaltad på ett genialt vis av Åke Zetterström!

– Jag lider med, framförallt, Violetta men även Alfredo. Violetta, navet i Parisvimlet, men i sin utsatthet, så ensam. Föreställningen berör mig och jag tar den till mitt hjärta då känslorna är på riktigt, avslutar Thorvald Pellby Petterson, recensent på P4 Sjuhärad. 

La Traviata:
Opera i tre akter av Giuseppe Verdi (1813-1901).
Libretto Francesco Maria Piave efter Alexandre Dumas D Y:s pjäs Kameliadamen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".