Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios matprogram som tittar djupt i grytorna.

Matfrågan vecka 47

Publicerat onsdag 22 november 2006 kl 15.52

Vem är författaren?

Av matsedeln minns jag soppan på mosad blomkål och den glada överraskning den bjöd på: den var god. Den föll likväl inte folk i smaken och det blev så mycket över av den att också vi fick med oss en kanna hem, gratis. Huvudrätten var - om jag inte misstar mig - rödbets- eller kålrotsbiff! Bif­farna hade säkert till och med smakat gott, om man bara inte hade dragits med fördomen att riktig mat, det var kött. Jag har för mig att jag inte ens gick med på att smaka på dem - mina upplysta läsare förstår att jag nu skulle handla annorlunda. Efterrätten bestod av morotspäron, det vill säga med sackarin smaksatta, i lingonspad kokta morötter. Jag kan inte säga att jag uppskattade dem. Men ”kaffekakan” på råg var fantastisk. Under de åren kokta morötter. Jag kan inte säga att jag uppskattade dem. Men ”kaffekakan” på råg var fantastisk. Under de åren lärde man sig i Finland att baka utomordentliga kakor på rågmjöl, surmjölk, lingon och lactovumpulver, ett medel mot barndiarré som såldes på apoteken. Man använde också potatis i många bakverk, både salta och söta, och man lärde sig till och med att göra ”vispgrädde” av nästan ingenting, det vill säga av vatten och rågmjöl - det var bara att ta en risvisp, läsa besvärjelser och vispa på som en galning.

De kristida bakverken och bakandet med torftiga tillbehör inspirerade mig mer än all världens rika möjligheter och alternativ. Det var roligt att försöka hitta på något överraskande, se om det gick att trolla fram något av ännu knappare ingredienser än de som stod i receptet. ”Falsk vaniljkräm” och andra krämer var spännande. Att garnera en tårta var en konstnärlig utmaning. Jag minns min med vilken njutning jag garnerade en tårta med ljus att spritsa ut än den ena, än den andra röran genom en smörpappersstrut. Blommor och frukter till girlandslingorna åstadkoms med bär och sylt. Under kristiden hade vi åtminstone äppelmos och olika slags sylter, pappa var ju förtjust i allt som var sött och en passionerad bärplockare. Om höstarna var hans konserveringspassion så stor att vi med knapp nöd vågade stoppa ett nyplockat bär i munnen, aldrig att vi åt ett stort och felfritt. Allt skulle konserveras för vintern och ännu värre tider. Men när pappa var på riktigt gott humör i skogen, kunde han plocka ett knippe blåbärsris med stora bär åt mamma och överräcka den åt henne när han kom hem som om det var en hel blomsteruppsats. En gång garnerade vi till och med en tårta med blåbärsris.

Rätt svar på förra veckans fråga: Per Wahlöö

Vinnare:
Bo Axelsson, Dalskog
Anders Magnusson, Upplands Väsby
Lasse Sandlin, Sköndal
Dag Selstam, Lund 

Rätt svar vill vi ha senast onsdagen den 29 november.         
Adressen är meny@sr.se   Skriv tävling i ämnesrutan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".