Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios matprogram som tittar djupt i grytorna.

Framtidskrönika för Meny

Publicerat torsdag 7 januari 2010 kl 12.10

7 januari 2010

                              

Vad ser vi då för tendenser på dryckesfronten inför 2010-talet? Vi ska höra med vår vinprovare från kulturredaktionen Karsten Thurfjell:

Ja, vad kommer vi att dricka? Framtidsforskare kännetecknas ju av att de lika ofta har fel som de har rätt, och själv brukar jag hålla mig från alltför övertygade utsagor. Svenska konsumenter har en imponerande förmåga att gå sina egna vägar på dryckesfronten, och trots att vinskribenter betraktas som viktiga opinionsbildare, så påverkar vi bara en viss del av utvecklingen.

En utveckling som ju samtidigt är fascinerande för oss att följa: oftast uppmuntrande, ibland nedslående, men sammantaget hela tiden mot det bättre.

Benägenheten att söka och finna nya intressanta drycker är ett internationellt fenomen, och i synnerhet vår befolkning ligger långt framme, med ett rykte om sig att plötsligt kunna överge gamla favoritviner och vända sig åt ett helt annat håll.

Jag kan utan större risk hävda att pris- och kvalitetsnivån på de viner vi kommer att köpa under det här decenniet kommer att höjas ytterligare några steg. Detta gäller förstås den del av befolkningen som aktivt ökar sin kunskap om mat och dryck, exempelvis ni som lyssnar till det här programmet, men eftersom den andelen hela tiden ökar, så kan vi också se fram emot ett alltmer avancerat, och diversifierat utbud.

Idag är det inte längre bara Systembolagets inköpare som förser oss med nya viner. En gryende flora av vinklubbar, inte minst på nätet, har etablerat alternativa och helt lagliga distributionsled till växande medlemsskaror.

De i praktiken slopade gränserna för privat införsel av alkohol i landet hade ju sina ack så tydliga effekter i början. Men om storhandlandet i tyska lågprisbutiker avtagit, så expanderar vinturismen till vinregionerna stadigt, vilket förstås också innebär mängder av informella kontakter mellan resande konsumenter och producenter.

Och det för mig till ett viktigt ledord: ursprung.

Som jordbruksprodukt har vinet en unikt stark koppling till sitt ursprung. En stor del av alla kvalitetsviner bär prägel av sin växtplats, och på etiketten har de sin kontrollerade ursprungsbeteckning. På det sättet bär också vinerna sin historia, något som blir allt intressantare för oss konsumenter.

På den kraftigt ökande marknaden för ekologiska, miljö- klimat- och rättvisemärkta viner innebär också en koppling till enskilda odlare och växtplatser en ännu tydligare kvalitetsfaktor.

Jordbrukstekniskt sett har vinodlandet och vinmakandet förbättrats radikalt de senaste decennierna, och idag har varje producent oerhört bättre koll på vad som händer i vingårdar och källare. Fast ett tag handlade det bara om att få fullmogna druvor. Den globala uppvärmningen har förstås gjort detta lättare, och med ett generellt bättre väder har det bara varit att vänta ut sockerhalten i druvorna och sedan ösa på. Balansen kunde man fixa efteråt med lite tillsatt syra, strukturen med några ekchips, och vi fick de fullmatade och alkoholrika viner som efterfrågades, inte minst i Sverige.

Men man tröttnar efter ett tag, om det inte är gott till mat. Fler och fler drog sig till minnes att vin trots allt är en måltidsdryck, och nu söker man i stället skörda druvor med balanserad mognad och naturlig syra, så vinerna inte behöver stagas upp med tillsatta ämnen och aromer.

Just nu verkar maktbalansen vara ganska jämn mellan den s k Nya Världens viner och vinerna från de klassiska vinregionerna. Visst är man mästare i Australien och Sydafrika på att skräddarsy en bag in box efter svenska smaklökar, men när det dyker upp en vit Bourgogne för 70 spänn på Systemet, sliter klassikerdyrkarna åt sig den fortare än kvickt.

Därför tror jag det jag hoppas: att de viner vi kommer att söka framöver går mer mot naturlighet och ursprung och bort från industridesign.

Man brukar säga att svenskens resa mot ett naturligare umgänge med vinet som måltidsdryck inleddes så smått på 1960-talet, och den fortsatte sedan i olika språng under de decennier som följde. Ibland bestod dock sprången av ett steg bakåt och två framåt. Först gällde det att få smak för vin över huvud taget, sedan etablerade sig några länder och distrikt. Vi fick såväl Parador och lantvin som Kir och Rioja, och så kom druvsorterna. Efter hand har vi lärt oss att orientera runt i utbudet, och just nu tävlar en handfull vinländer om försäljningens topplatser: Sydafrika, Australien, Spanien, Italien och Frankrike. Det land som för ögonblicket leder är det som mest medvetet lanserar sina boxviner, eftersom försäljningen av vin på kartong ledigt överstiger hälften av den totala.

Boxen var den förpackning som definitivt gjorde vinet till den vardagsprodukt den fortsättningsvis kommer att vara, motsvarande den plastdunk som sydfransosen åker och fyller på ”sitt” kooperativ.

Men Systembolagets kundundersökningar visar också tydligt att en stor del av alla boxköpare har ett aktivt vinintresse och gärna botaniserar också bland buteljerna, så det finns ingen naturgiven motsättning mellan dessa båda beteenden.

Min förhoppning – OBS! inte min förutsägelse – är att svensken kommer att tröttna en aning på det reflexmässiga kranandet vid köksbänken. Det ryms som bekant fyra flaskor i en box, av samma vin, som trots alla försäkringar blir en liten aning sämre varje dag. Och att försöka dricka upp det snabbare är som bekant en problemlösning som kan skapa nya.

Nu när allt fler producenter går över till skruvkork på sina buteljer minskar man inte bara antalet korkskadade viner, man får också en förpackning som lätt och bekvämt kan öppnas och förslutas, och i kylskåp är hållbarheten i princip samma som för en öppnad kartong.

Tänk så mycket mer omväxlande det kommer att bli!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".