Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oviss väntan på metadon för missbrukare

Publicerat torsdag 30 januari 2003 kl 06.56
Det är kö till metadonbehandlingen i Helsingborg. 59 heroinmissbrukare väntar på att komma med i programmet och nu utreder man inte heller fler eftersom chansen att komma vidare är liten.
Det är bara tunga heroinmissbrukare som får metadon. En av dem som är med i programmet är 32-åriga Terese som missbrukat heroin sen hon var 17 år gammal. – Jag saknade det vanliga livet och såg att det gick bra för mina kompisar som gick på metadon så till slut bestämde jag mig, berättar Terese. Stort behov Metadonbehandlingen i Helsingborg startade som en filial till verksamheten i Lund för tre år sedan. Och antalet patienter har vuxit, från 37 till 64 idag. En av orsakerna till kön är att om behandlingen fungerar blir patienterna kvar i många år. Men det behövs fler platser säger Per Mortensen som är chefsjuksköterska på metadonteamet i Helsingborg. - Det är omöjligt att veta hur många heroinmissbrukare det finns i nordvästra Skåne, men enligt en undersökning som socialtjänsterna har gjort kan det vara uppemot tusen personer, berättar Per Mortensen. Han förklarar att av dem skulle 150 kunna få metadon enligt den uppskattning som Socialstyrelsen räknat fram att 10 till 15 procent av heroinmissbrukarna kan vara aktuella för behandlingen. Behandling endast för tunga missbrukare Metadonbehandling till tunga heroinister var länge en mycket kontroversiell behandlingsform. Även om debatten lagt sig finns kritiska röster. Behandlingen har funnits i Sverige sedan 1967 och är omgärdad av restriktioner, bland annat ska narkomanen vara äldre än 20 år och ha injicerat heroin i minst fyra år. Narkomanen ska ha misslyckats med andra behandlingsformer. För att få metadon krävs också kontakt med socialtjänsten och en ordnad bostad. Anne Westberg är socionom på metadonteamet och hon får ta emot samtal från missbrukare som vill få metadon. Men det finns inga platser och sedan i våras utreder man inte heller fler. – Många är förtvivlade men jag kan bara hänvisa tillbaka till socialtjänsten, säger Anne Westberg. Livsfarligt för andra Metadonet blockerar det värsta suget efter heroin men doserna måste ställas in så att patienten inte blir påverkad. Varje vecka hämtar Terese sina flaskor med metadondoser som skulle vara dödliga för någon annan. Hon har arbete och berättar om missbruk i skolor. Förutom kontakter med metadonteamet är hon även med i NA, Anonyma narkomaner. Varje vecka får hon också göra drogtester, om metadonpatienter missbrukar annan narkotika kan de stängas av. Det händer också att narkomaner inte fullföljer behandlingen eller att de aldrig påbörjar den trots att de är utredda och klara. Terese var godkänd för behandlingen redan 1997. Ändå tog det några år och flera avgiftningsförsök innan hon kom med i metadonprogrammet för ett år sedan. – Jag var rädd att förlora min knarkaridentitet och mina så kallade vänner, förklarar hon. Men till slut stod jag inför valet att dö och då bestämde jag mig för att ge metadonet en chans.
Anna Hanspers
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.