Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Chatt om EU-valet

Publicerat torsdag 4 juni 2009 kl 09.32

Statsvetaren Malena Rosén Sundström chattar och svarar på frågor om EU-valet och EU-parlamentet. Här kan du läsa hela chatten i efterhand.

Moderator: Hej och välkomna till chatten om EU-valet med statsvetaren Marlena Rosén Sundström. Vi håller på i en timma till klockan 9.
Carro: Hur kan Sverige som bara har 18-19 parlamentsplatser påverka i en församling där det finns över 700 platser? Vad är Sveriges röst värd i EU?
Malena Rosén Sundström: Sverige kommer att ha 18 av 736 ledamöter i Europaparlamentet (EP) efter det här valet. Det kan förstås tyckas vara en liten andel, men aktiva ledamöter kan ha ett stort inflytande genom att ta upp frågor som annars inte skulle tas upp eller genom att bilda opinion i sin partigrupp. Ett exempel på det är Maj Britt Theorins arbete med kvinnofrågor under de första två mandatperioderna i EP, då hon fick upp dessa frågor på agendan på ett mycket tydligt sätt.
Emma: Ibland får man intrycket att Europaparlamentet är ett ställe för partierna att "dumpa" gamla trotjänare som tack för lång och trogen tjänst. Lite samma sak som när man utser landshövdingar. Ligger det någon sanning i det?
Malena Rosén Sundström: Det har varit så i viss utsträckning tidigare, men detta har ändrats under de senaste mandatperioderna. Det finns flera exempel på hur politiker tvärtom har börjat sin politiska karriär i EP, så som Sveriges EU-minister Cecilia Malmström (FP) och Finlands utrikesminister Alexander Stubb.
Dennis: Hur vet jag vad de står för. Det är ju nästan bara piratpartiet som har profilerat vad de står i Eu valaet
Malena Rosén Sundström: Det bästa tipset är att läsa på de olika partiernas hemsidor eller ta del av deras valinformation. Precis som inför svenska val har ju vi väljare också ett ansvar att informera oss själva, även om man kunde önska tydligare information från partierna. När det gäller Piratpartiet har de profilerat sig på en enda fråga, vilket gör att de är väldigt tydliga i denna. Men vad de vill i andra frågor eller vilken partigrupp de kommer att rösta med i EP är oklart.
Dennis: vad är skillnaden emellan det borgerliga bolckets politiska syn gent emoy det socialistiska i EU frågor?
Malena Rosén Sundström: Även om partierna gör sitt bästa för att understryka att det finns ideologiska skillnader dem emellan kan det vara svårt att uppfatta dessa som väljare. Dessutom har det kommit statistik som visar att t ex Moderater och Socialdemokrater i hög utsträckning röstar likadant i EP. Detta beror dock ofta på att det man röstar om är resultat av kompromisser, så att de båda sidorna har varit med och påverkat förslagen. Inom båda blocken finns också olika grader av entusiasm/kritik i förhållande till EU, så det är svårt att se en tydlig skillnad här också. Men i det här valet betonar Socialdemokraterna i stor utsträckning trygghet för arbetare och de borgerliga partierna t ex valfrihet inom sjukvården, vilket kan ses som ganska "typiska" ideologiska skiljelinjer.
Ricci: Danmark skall hålla en folkomröstning om EMU inom 12 månader. Hur tror du ett eventuellt JA i Danmark skulle påverka den svenska valrörelsen?
Malena Rosén Sundström: Jag tror inte att ett danskt ja till EMU skulle ha så stor inverkan på svensk EU-politik just nu. Däremot skulle ett brittiskt ja (Storbritannien står ju också utanför EMU) förmodligen ha större betydelse, eftersom detta är en betydligt större ekonomi. Möjligen skulle ett ja i Danmark bidra till att höja temperaturen på EMU-frågan i Sverige något, denna har ju varit väldigt frånvarande sedan folkomröstningen 2003.
Titti Landin: Jag vill rösta på någon som förespråkar djurens rätt, som då innefattar från transporter, religös slakt, slakt utan bedövning, (som jag absolut inte vill ska förekomma) och hur de lever hos uppfödaren, jag vill se en hårdare kontroll vem eller vilket parti framför dessa punkter. vh Titti
Malena Rosén Sundström: En stark förespråkare för djurens rätt är Marit Paulsen, Folkpartiet. Hon har ju suttit i EP tidigare, dock inte den senaste mandatperioden, och arbetade då väldigt aktivt med dessa frågor.
Helena: Vad är den viktigaste profilfrågan för Sverige i detta Eu-val?
Malena Rosén Sundström: Partierna kämpar med att profilera sig på olika sätt, det handlar ju om att välja mellan dem. På så sätt finns det inte EN svensk profilfråga för Sverige. Men klimat- och miljöfrågorna är förstås viktiga "svenska" frågor, som alla de större partierna har på sin agenda.
Erik: Om vi nu är en union, varför kan inte jag som svensk rösta på kandidater från andra medlemsländer?
Malena Rosén Sundström: "Valkretsarna" i EU utgörs av medlemsländerna. Ett pan-europeiskt EU-kritiskt parti, Libertas, försökte dock sig på detta koncept inför årets val, att blanda kandidater från olika länder på samma lista. Libertas har avbrutit sin kampanj i Sverige p g a kostnader för bl a tryckning av valsedlar som det inte ansåg sig ha råd med. Inför ratificeringen av det konstitutionella fördraget fanns inledningsvis en diskussion om en gemensam folkomröstning för hela EU, men istället blev det ratificering i de enskilda medlemsländerna, i parlamenten eller genom nationella folkomröstningar. Hittills har alla val och folkomröstningar i EU således skett nationellt.
Surr: Tycker du att dom svenska EU-parlamentarikerna har gjort ett bra jobb i den här valrörelsen, till exempel jämfört med förra valet?
Malena Rosén Sundström: Jag tycker inte det är någon större skillnad mellan hur politikerna har agerat i den här EP-valrörelsen, jämfört med den 2004. De båda blocken försöker understryka den ideologiska skillanden mellan dem, men frågan är om de lyckats särskilt bra med det.
Bosse: Hur kan resultatet i valet påverka riksdagsvalet nästa år?
Malena Rosén Sundström: Det är svårt att helt bortse från att detta kan uppfattas som ett "förval" inför nästa års riksdagsval, en uppvärming och indikation på vad väljarna kommer att rösta på då. Samtidigt tar fler väljare chansen att rösta på andra partier i EP än de gör i riksdagsvalen. En valframgång i detta valet är dock absolut inte en garanti för framgång i riksdagsvalet. Junilistan noterade t ex drygt 14 % i förra EP-valet, men gjorde ett katastrofalt riksdagsval 2006.
Krister: Kan man säga att det här valet är viktigare än det förra?
Malena Rosén Sundström: Alla val är viktiga! Men en viktig aspekt är att valdeltagandet inte fortsätter att sjunka i EP-valen, så på så sätt kan man säga att detta är "viktigare": att trenden att valdeltagandet i EP-valen som sjunkit för varje gång bryts.
Linda: På vilket sätt skulle Eu-politkerna arbetat för att få oss väljare att förstå vad valet handlar om?
Malena Rosén Sundström: Det är inte enbart EU-politikerna som kanske bättre kunde ha kommunicerat vad de står för samt vad de har gjort under den gångna mandatperioden, för att få oss väljare att förstå vad valet handlar om. Ett viktigt ansvar för detta vilar på deras partier, vilka inte är så tydliga med vad deras representanter gör i EP. Svenska partier är överlag ganska dåliga på att uppmärksamma vad som händer i EP. En del undantag finns dock, t ex fick arbetet med kemikalielagstiftningen och telekompaketet viss uppmärksamhet i den svenska debatten, genom att partierna pratade om dessa.
Moderator: Chatten med statsvetaren Malena Rosén Sundström går mot sitt slut men du har fortfarande 10 minuter kvar att ställa dina frågor om EU-valet och EU-parlalmentet.
Victor: Vem vinner mest på lågt valdeltagande i europaparlamentsvalet?
Malena Rosén Sundström: Det beror på vilka väljargrupper som mobiliseras respektive väljer att avstå. Traditionellt är unga väljare ganska dåliga på att rösta. Bland unga män är Piratpartiet näststörsta parti - om dessa väljar att rösta kommer det förstås att gagna Piratpartiet, och tvärtom. Personer med hög utbildning och inkomst röstar i högre utsträckning än de som har lägre utbildning/inkomst, vilket förstås premierar de partier som de förra föredrar.
Paul Andersson: Jag vill hitta en bra kandidat som har stort engagemang i miljöpolitik, speciellt europeisk sådan! Vem ska jag välja? Tackar Palle
Malena Rosén Sundström: De etablerade svenska partierna har alla klimat och miljö på agendan, men lägger givetvis olika mycket vikt vid dessa frågor. Du skriver att du vill hitta en europeisk kandidat, om du menar att kandidaten ska vara brett europeiskt förankrad så kan Miljöpartiet kanske vara intressant, eftersom de har ett nära samarbete med de övriga i den gröna partigruppen kring det som de kallar "A New Green Deal".
Dennis: Är det val i alla EU -länder på söndag el har olika länder olika dagar? Var det inte något sådant om något gällande Eu för några år sedan?
Malena Rosén Sundström: Valdagarna är olika, de äger rum mellan den 4 juni, alltså fr o m idag, och fram till på söndag när vi har valdag här i Sverige.
Leif Andersson: Är min röst här i Sverige lika mycket värd som rösterna i de medlemsstater som har fler parlamentsplatser?
Malena Rosén Sundström: Antal röster per land beror på ländernas storlek. Så din - och Sveriges - röst är i proportion till de övriga ländernas och deras medborgare.
Moderator: Nu är chatten med Malena Rosén Sundström slut. Tack för alla frågor och svar!
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".