Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Vanligt med höga löner bland politiker

Publicerat torsdag 10 juni 2010 kl 06.00
Politiker har oftare högre löner än sina väljare. Foto:Yvonne Åsell/Scanpix

Det är vanligare med höginkomsttagare bland skånska politiker än bland deras väljare. 20 procent av de nominerade till kommunfullmäktige tjänar mer än 400 000 kronor om året. Det gör bara tio procent av de skånska väljarna.

– Jag tror att ens livserfarenhet präglar vilken politik man. Inkomsten är en del i det, men en ganska begränsad i del sammantaget, säger Helene Fritzon, ordförande för Socialdemokraterna i Skåne.

Socialdemokraterna är det parti som har minst andel lågavlönade på listorna och var femte socialdemokratisk kandidat tjänar mer än 400 000 kronor om året. Det gör bara var tionde skåning, det visar en granskning som Statistiska centralbyrån gjort för Sveriges Radios räkning.

Flest lågavlönade kandidater har Vänsterpartiet.  Flest välavlönade har Moderaterna. Mer än var tredje person på deras kommunlistor tjänar mer än 400 000 kronor om året. Men inte heller Anja Sonesson moderat oppositionsråd i Malmö tror att politikernas inkomst färgar av sig på deras politik.

– Jag tror inte det är så. Man ska bedöma partierna efter den politik de för och ser man på Moderaternas och resten av Alliansens förslag i Malmö så handlar det väldigt mycket om att höja livskvaliteten för alla, säger hon.

Men att politiker är mer välavlönade än folk i allmänhet är inget ovanligt och det ligger egentligen i valets natur, menar Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det är så val fungerar. Vi väljer personer som sticker ut på något sätt. Är det inte inkomst så är det något annat som gör att de skiljer ut dem. Annars så väljer vi dem inte.

Vi vill inte ha folk som är "normala"?

– Nej, vill vi ha det så får vi lotta fram representanterna istället.

Men riskerar inte det här att skapa en distans mellan politiker och väljare?

– Jo, om man litar på representanterna eller inte. Om man känner att ens egna personliga erfarenheter inte är med i bilden när representanterna fattar beslut, så har man mindre anledning att acceptera de besluten, säger Peter Esaiasson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".