Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Allt färre väljer att odla betor

Publicerat måndag 1 november 2010 kl 12.02
Betodlare: ”Jag ser det som en riskspridning”
(1:55 min)
Lastbilar fulla med betor köar till sockerfabriken. Foto: Madeleine Fritsch/SR

Just nu pågår betkampanjen för fullt, men allt färre lantbrukare väljer att odla betor. På tio år har mer än hälften av betodlarna slutat.

– Jag ser det som en riskspridning, att inte bara odla spannmål utan att fördela mellan olika grödor som har olika cykler, både ekonomiskt och biologiskt, säger Nils T Frank är betodlare i Remmarlöv utanför Eslöv.

På fälten utanför gården i Remmarlöv ligger berg av sockerbetor redo för transport till sockerbruket. Men Nils T Frank har fått färre och färre kollegor. För tio år sedan fanns 4 400 betodlare i Sverige, den absoluta majoriteten i Skåne. Idag finns färre än hälften, eller 2100 kvar.

Lönsamheten för odlingen har minskat, till stor del beroende på EU:s socker reform från 2006 då man för att skapa balans på marknaden och harmonisera de europeiska priserna med världspriserna sänkte produktionskvoterna med cirka 30 procent och även stödet till betodlarna minskade. Säsongen 2005- 2006 låg det grundpris som odlaren fick för 100 kilo betor på nästan 44 kronor, ifjol låg det på under 27. Det här har gjort att större drift krävs för att det ska var lönt att odla betor och även priserna på andra grödor har påverkat.

– Vi hade vissa år med väldigt bra spannmålspriser. Sen är ju betorna en dyrare odling. Man binder in mer pengar i ett hektar betor än ett hektar spannmål. Så riskerna är större, säger Nils T Frank.

Sockerreformen har också påverkat produktionsledet. Sockerbruket i Köpingebro utanför Ystad lades ner för några år sedan som en direkt konsekvens av de sänkta kvoterna och Sveriges sista kvarvarande bruk finns nu i den lilla byn Örtofta norr om Lund. Betkampanjen inleddes för drygt en månad sedan och just nu är det full fart berättar fabriksdirektören Bengt Högberg medan han guidar runt på bruket.

Hur framtiden kommer att se ut för den svenska sockernäringen beror liksom för annat jordbruk till stor del på vad som sker i Bryssel. EU:s nuvarande kvotordning går ut 2015. Vadad som händer efter det är oklart, men skulle man gå mot en ökad marknadsanpassning så har sockerreformen gjort att de odlare som finns kvar är bättre rustade berättar Claes Renström från Jordbruksverket, handläggare på Jordbruksverket.

– Dels genom att de odlar på en större areal så att de kan sprida sina kostnader på ett effektivt sätt. Men också att man utvecklat hanteringen av betorna så att man får en bättre kvalitet och i slutändan också en högre avkastning på sockret. Man får ut mer socker från betan, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".