Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Forskarmöte om ESS i Berlin

Stora förväntningar på ESS i Lund

Publicerat fredag 20 april 2012 kl 06.53
30 gånger så bra bilder med ESS
(1:28 min)
Visualisering av ESS från öster. Foto: Pressbild

Den har inte börjat byggas än, jätteforskningsanläggningen ESS i Lund, men förberedelserna inom forskarsamhället för vad den skall användas till mer i detalj pågår för fullt. På en konferens i Berlin har hundratals forskare från olika länder och discipliner samlats för att diskutera vilka instrument som ska kopplas in till "neutronkanonen".

– Det här är ett viktigt möte för oss här nu i Berlin, ett stormöte i en serie av många möten kan man säga, där vi frågar användare vad de behöver för typ av instrument och utrustning och så ser vi hur vi kan åstadkomma detta på bästa sätt på ESS. Det är en optimering för kunder så att säga och i slutändan för samhället som drar nytta av forskningen som görs här, säger Patrik Carlsson, maskindirektör på ESS.

Forskningsanläggningen ESS kan enklast liknas vid ett gigantiskt mikroskop som med hjälp av kraftfulla neutronstrålar kan skåda in i materiens innersta. Neutroner som rör sig nära ljusets hastighet skjuts mot de material man vill undersöka. Allt mellan komplicerade protein, arkeologiska fynd eller det inre av en bensinmotor kan studeras med hjälp av neutroner.

Därför är här i dag också forskare inom vitt skilda discipliner för att framföra sina önskemål om olika instrument. Det kommer att ta ungefär tio år att bygga anläggningen, och en som ser fram emot att då få forska där är Lise Arleth, professor i biofysik på Niels Bohr-institutet i Köpenhamn. Hon är specialist på så kallade membranproteinsystem som är viktiga inom medicinsk forskning, men mycket svåra att studera. I och med ESS kommer hon att få trettio gånger så bra bilder jämfört med dagens bästa anläggningar.

– ESS kommer att bli cirka 30 gånger så kraftigt, och det betyder att vi kan använda den extra styrkan hos ESS till att fokusera [neutron] strålen mer och studera mycket mindre prover än vi kan göra på idag, säger Lise Arleth på Niels Bohr-institutet i Köpenhamn.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".