Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner på Cementa industri med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gotland.
(Publicerat idag kl 19.24)
Södra Sverige

Stor studie: De limmar chips för att följa humlans väg

Publicerat tisdag 25 juni 2013 kl 04.54
Forskare: "Det är en stor studie"
(1:31 min)
1 av 5
Infångad humla får chip fastlimmat på sig.
Georg Andersson och Maj Rundlöf, forskare från Lunds universitet fångar in och chipsmärker humlor för att följa deras rörelser. Foto. Malin Thelin/Sveriges Radio
2 av 5
Georg Andersson och Maj Rundlöf, forskare från Lunds universitet fångar in och chipsmärker humlor för att följa deras rörelser. Foto. Malin Thelin/Sveriges Radio
Ett humlebo. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
3 av 5
Ett humlebo. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
4 av 5
Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
5 av 5
Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

På 16 vårrapsfält i Skåne, Blekinge och Halland pågår just nu en studie om hur bekämpningsmedel påverkar bin och humlor. Vid ett böljande gult fält med vårraps utanför Eslöv sätts bland annat små mikrochips fast på humlor.

– Det är superlim så det är lätt att det fastnar på händerna i stället för på humlan, säger Georg Andersson från Lunds univeristet som precis har fångat in en humla på väg ut från boet. Han limmar försiktigt fast ett litet chip på humlans rygg.

Syftet är att registrera hur humlan flyger in och ut ur boet på jakt efter mat - och för att se om betning med bekämpningsmedlet neonikotinoider påverkar humlan om det används i svenska fält.

Det är en ovanligt stor studie säger Maj Rundlöf, också hon från Lunds universitet.

– Ja, det är det absolut. Det är inte så ofta man har så många fält tillsammans eller så många bisamhällen vid varje fält, säger hon.

Flera andra studier görs i projektet runt fältet där vi står finns även bikupor och bon för ensamlevande bin uppställda. Projektet är en del av Jordbruksverkets arbete för att förhindra massdöd av bin och man ska också ta fram en beredskapsplan. Betalar gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det neonikotinoid som används i studien blir förbjudet i två år från december, och kanske kan studien vägleda för fortsatta beslut.

– Efter två år har man säkerligen ett bättre underlag för att ta ett långsiktigare beslut, säger Maj Rundlöf.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".