Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Malmö

Långsam förbättring av Malmös skolresultat

Publicerat fredag 13 juni 2014 kl 17.06
Anders Rubin: "Lovar att aldrig lova något nytt"
(6:40 min)
1 av 2
Carina Adelsgård, rektor på Munkhätteskolan. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
2 av 2
Anders Rubin (S), kommunalråd. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.

Den preliminära statistiken över niornas vårbetyg i Malmö visar på en fortsatt långsam förbättring av resultaten. I år är 76,9 procent av niorna som lämnar de kommunala grundskolorna behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram.

Sedan bottennoteringen 2011 då 76 procent av Malmös niondeklassare klarade gränsen för att komma in på gymnasiet, har resultaten långsamt förbättrats. Trenden fortsätter i år. Det ansvariga kommunalrådet, Anders Rubin (S) är glad över trenden, men inte nöjd med utvecklingstakten.

– Vi är ju absolut på rätt väg - och det får jag ju vara glad för. Om jag inte vill uttrycka mig att jag är nöjd med det så vill jag åtminstone säga att jag är glad för att vi rör oss åt rätt håll i en betydligt högre takt än tidigare, säger han.

Statistiken som Malmö stad presenterade i dag är preliminär. Sena förändringar av betyg som gjorts i sista stund, finns inte med. Det slutliga resultatet kan komma att ligga något högre än de preliminära siffrorna.

Det genomsnittliga meritvärdet för niorna har ökat från 202,8 förra vårterminen till 212,1 i år. Därmed närmar sig Malmöelevernas meritvärden dem för hela landet. Men andelen elever i Malmö som klarar behörighetsgränsen för gymnasiet ligger fortfarande under rikssnittet. I år klarar 76,9 gränsen. I hela landet var det förra året 87,6 procent som var behöriga till gymnasiet.

Årets siffror visar också att skillnaderna mellan skolor i olika delar av Malmö har minskat. Medelvärdet för de tre skolor i Malmö som har högst andel elever som är behöriga till gymnasiet är i år 97,3 procent, jämfört med 50,3 procent för de tre skolor som har lägst andel. Förra vårterminen var motsvarande siffror 96,9 procent mot 37,2 procent.

Munkhätteskolan är en av de skolor som kraftigt har förbättrat sina resultat. I år klarar 60 procent av niorna behörighetsgränsen till gymnasiet, mot 47,9 procent förra året. Skolans nya rektor, Carina Adelsgård, säger att hon medvetet har satsat på trygghet och studiero och på att få ner skolket. Hon tror att det är möjligt även för Munkhätteskolans nior att kunna ligga på rikssnittet för behörighet till gymnasiet inom några år.

– Fem-sex år kanske. Det tar ju tid. Det finns forskning som visar att det kan gå så snabbt att ändra en skola som sex år. Det är det  jag förmedlar till pedagogerna, säger Carina Adelsgård.

– Det viktiga är att eleverna som finns här inne känner att vi tror på dem och att det jobbet som vi gör, gör vi för deras skull. När vi kallar föräldrarna eller när vi gör något annat så är det för deras skull. Som de inte förstår nu, brukar jag säga, men det kommer de att förstå när de blir äldre.

Skolan har tidigare haft stora problem med ordning. Sedan några år sitter övervakningskameror uppe i korridorerna. De finns fortfarande kvar, men rektorn har numer sällan anledning att titta på filmerna. 

– Jag tror inte att jag har titta en enda gång denna terminen, ska jag säga.  När jag kom var det jätteofta, men idag tittar jag nästan aldrig, säger Carina Adelsgård.

Förra sommaren gjorde Malmö om hela sin skolorganisation. Ansvaret för de kommunala skolorna har flyttats från de numer skrotade stadsdelsnämnderna och ligger istället på tre centrala nämnder för förskola, grundskola och gymnasie- och vuxenutbildning. Anders Rubin (S) säger att det inte kommer några förslag om förändringar eller löften om nya satsningar inför valet.

– Nej, nej, nej!  Vi tänker inte hitta på en massa nya saker eller göra något käckt som fungerar i ett pressmeddelande eller liknande. Nu gäller det att hålla i detta och göra det konsekvent och konsistent över tid. Därför säger jag: 10-15 år behöver vi för att känna att vi verkligen har bränt ut vad vi tror att det är möjligt att göra, säger Anders Rubin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".