Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Malmö/Sverige

Fler skyddade boenden räcker inte

Publicerat fredag 14 november 2014 kl 07.09
"Det behövs mer resurser för att utöka platserna"
(1:24 min)
En kvinna sover i en säng. Foto: Jessica Gow/TT.
Foto: Jessica Gow/TT.

Det finns fler och fler boenden till de som blir utsatta för hedersrelaterat våld. Men ändå behövs fler platser i skyddade boenden.

De senaste tio åren har det skapats fler platser med skyddade boenden för personer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld. Det visar rapporten som länsstyrelserna nu lämnar över till regeringen.

Mariam Thaeri är ordförande i Malmö för riksorganisationen GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime. De jobbar med att hjälpa personer som utsätts för hedersbrott.

– Det står ju att det blivit bättre, men det behövs verkligen mer resurser för att utöka de platserna, konstaterar hon.

Det började pratas om hedersrelaterade brott i Sverige efter morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal vid millennieskiftet. 2003 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att titta på hur det ser ut för framförallt kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och hot.

Nu har rapporten kommit och den visar att det kommit fler boendeplatser för personer som blivit utsatta för hedersrelaterade brott, från 10 stycken år 2003 till runt 400 stycken i dag. Det innebär med andra ord att ungefär 40 personer kan få hjälp med skyddat boende varje år i Sverige.

– Vi som jobbar inom föreningslivet och som jobbar med den frågorna vet att antalet människor som söker skyddat boende är högre än 40 personer om året, säger Mariam Thaeri.

Peter Strandell är psykolog och träffar ofta personer som utsätts för hot och våld i hederns namn. Han tycker att resultatet är positivt, men vill se en ökad kunskap inom polisen och socialtjänsten.

– Det ska inte skilja sig vart i landet man bor, vilken polis eller handläggare inom socialtjänsten man träffar, säger Peter Strandell.

Han poängterar att allt fler föreningar som GAPF och landets alla kvinnojourer får ta på sig ansvaret att hjälpa personer som råkat illa ut, istället för att kommunerna tar sitt ansvar. Nu ska regeringen gå igenom rapporten och bestämma vad som mer behöver göras.

GAPF hoppas att hedersrelaterat våld ska tas på större allvar.

– Det finns ju insatser för våld mot kvinnor, men det finns ingenting som är särskilt inriktat för att bekämpa hederrelaterade sammanhang, avslutar Mariam Thaeri.

Hedersvåld:


Hot och våld som riktas mot någon i syfte att skrämma personen att inte skada familjens heder kallas för hedersrelaterade brott.

Det är ingen egen brottsrubricering, men däremot ett motiv till brott.

Att bli kär i fel person eller trotsa familjens regler och seder är sådant som kan ge upphov till att skada familjens heder.

Hedersrelaterade brott kan ta sig i uttryck som frihetsberövande, tvång, hot, ofredande, misshandel, skyddande av brottsling, övergrepp i rättssak, mord eller mordförsök.

Tjejer mellan 15-25 år är de som oftast utsätts för hedersrelaterade brott, men även killar och män drabbas.

Gärningspersonen är många gånger en eller flera manliga släktingar. Personen kan få stöd av andra släktingar eftersom det handlar om familjens heder.

På varje polismyndighet i Sverige finns en person som jobbar speciellt med hedersrelaterade brott.

Källa: Polisen

Här finns hjälp:

Polisen: 114 14

GAPF: 08-711 60 32

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige: ROKS

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".