Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Malmö

Sabina McDowell överlevde tsunamin

Publicerat tisdag 23 december 2014 kl 07.07
Sabina McDowell: "Jag vet att saker kan hända"
(4:17 min)
Sabina McDowell
1 av 2
Sabina McDowell var med om tsunamikatastrofen 2004. Foto: Raluca Dintica/Sveriges Radio.
Människor hedrar tsunamins offfer.
2 av 2
543 svenskar dog på grund av tsunamin. Foto: Peter Wixtröm/Scanpix.

Den 26:e december 2004 kämpade många för sina liv när en tsunami slog till i Thailand. 543 svenskar dog i naturkatastrofen. Men en av de som klarade sig var Sabina McDowell som befann sig hundra meter från stranden när katastrofen inträffade.

– Jag har först nu, tio år senare sökt hjälp för posttraumatiskt stressyndrom. Jag har mått ganska dåligt de senaste åren, jag tror att vi som klarade oss utan att förlora familj och vänner har skjutit undan känslorna ganska mycket. Men jag var faktiskt mitt i det, det var bara ren tur att vi överlevde, säger Sabina McDowell.

– Som person har det förändrat mig mest på det sättet att jag är mer rädd och försiktig av mig. Jag vet att saker kan hända. Det är något som jag tänker ofta på, inte bara när det gäller naturkatastrofer utan också när jag kör bil eller går ensam i mörkret.

De som varit med om katastrofer vittnar om en känsla av skuld?

– Det kan jag också känna, bara av att sitta här och prata. Jag undrar varför ni pratar med mig? Vad har jag att tillföra för jag ska bara vara glad? Det finns så många som förlorat föräldrar, barn och syskon och man vill nästan inte ta plats i den här historien för att det finns andra som borde få större plats.

Du är med och håller i en föreläsning som heter "När det ofattbara inträffar". Hur gick det?

– Det kom ungefär 90 personer. En ingift släkting som också var i Thailand förlorade sina tre barn och hon berättar om hur man försöker att gå vidare.

Varför är det viktigt att minnas?

– Det är lätt när man är i ett trauma att alla andra går vidare men man själv står kvar. Och man mår väldigt dåligt och man vill fortsätta prata om det. För när andra som inte drabbades går vidare känner man sig lite ensam.

Vad ska du göra den 26:e?

– Då ligger jag hemma med min sambo och bara tar det lugnt i sängen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".