Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskap

Minnet av rädsla stannar kvar i hjärnan

Publicerat onsdag 31 december 2014 kl 06.00
Forskare: "Hänger ihop med hur hjärnan kodar signaler"
(2:10 min)
Amygdala
Amygdalas placering i hjärnan. Foto: Life Science Databases/CC SA 2.1

En studie på apor bidrar till större förståelse för hur vi människor reagerar vid rädsla och posttraumatisk stress.

Att vara med om en riktigt otäck situation kan i värsta fall sätta spår under lång tid framöver. Hos vissa kan till exempel ljud eller dofter som man minns från situationen göra att rädslan kommer tillbaka. Men varför är fortfarande något av ett frågetecken.

Kan visa vad som händer

Nu har israeliska forskare studerat vad som händer i hjärnorna hos apor när de utsätts för en obehaglig upplevelse. Studien kan bidra till större förståelse för hur vi människor reagerar vid rädsla och posttraumatisk stress.

– Vi delar ju i stort sett hela genetiken med den här typen av apor, så den erbjuder ju liksom en enkel neurofysiologisk förklaring till varför det är så många så kallade irrationella rädslor eller fobier som gör att vi reagerar på liknande situationer och inte bara vid den ursprungliga. Så skräms man för en hund så blir man rädd för alla hundar och det har att göra att göra med hur hjärnan kodar inkommande signaler, säger Mats Fredrikson, hjärnforskare vid Uppsala universitet.

Känner igen otäck situation

Har du en gång blivit ordentligt skrämd finns alltså en risk för att du blir rädd vid liknande situationer. Har du varit med om en granatattack, kanske dofter som associeras till lukt som uppstod vid det här tillfället kan vara skrämmande.

I studien har forskarna försökt att utröna vad som händer vid som sådana här skrämmande situationer i en del av hjärnan som kallas amygdala, och som är med och styr över både känslor och minnen. Forskarna utsatte två apor för ett ljud. Samtidigt som den här enkla tonen ljöd så utsöndrades en äcklig lukt som gjorde att aporna fick det svårt att andas.

När sedan aporna utsattes ett liknande ljud, fast utan lukten, så visade det sig att nervcellerna i amygdala, signalerade på ett liknande sätt som i den ursprungliga situationen.

Kanske kan tränas bort

Även om den här studien ger en bättre förståelse för vad som händer i hjärnan när vi upplever rädsla så måste det forskas mycket mer innan kunskaperna kan tas till vara i klinisk verksamhet, enligt Mats Fredrikson. Men han hoppas att mer forskning kan leda till nya metoder för att träna bort rädslan och förstå mekanismerna som ligger bakom.

– Vi skulle eventuellt få bättre metoder för att lära bort rädsla och sedan skulle vi också kunna försöka mäta om sättet att få bort en rädsla på motsvarar neuronverksamhet på samma direkta sätt som rädsla verkar förvärvas på verkar göra.

Studien har publicerats i Nature Neuroscience.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".