Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Malmö

Malmöforskare: PISA missgynnar lässvaga

Publicerat tisdag 27 januari 2015 kl 10.34
Forskaren: "Vi kanske inte har lärt eleverna det här språket"
(4:59 min)
Margareta Serder
Margareta Serder studerade elevernas samtal. Foto: Felicia Frithiof / Sveriges Radio

Forskaren Margareta Serder har precis publicerat sin avhandling - där hon undersökt hur svenska elever tar sig an den naturvetenskapliga delen i PISA-provet. Hon upptäckte snabbt att det var frågornas formulering som ställde till det.

Innan hon började forska arbetade hon som lärare i naturvetenskap och matematik i tio år. Och det var just den naturvetenskapliga delen av det internationella provet som hon intresserade sig för. Till en början var tanken att studera hur eleverna i samtal med varandra använde sig av sina naturvetenskapliga kunskaper för att lösa uppgifterna.

Men studien fick snabbt ett annat fokus.

– De här provuppgifterna använder ett ganska akademiskt språkbruk. Det här måste man både behärska, man måste välja att använda och vilja använda det. Det här akademiska, lite abstrakta och svåra språkbruket som används i uppgifterna - det verkar svårt för många av eleverna som jag har undersökt.

Vana vid vardagsnära uppgifter i klassrummet

Hon menar att PISA-testet här kan skilja sig markant från det språk eleverna är vana vid från undervisningen och svenska skolprov där man för att väcka elevernas intresse ofta tar ner det på en väldigt vardagsnära nivå.

– Vi kanske inte har använt och lärt eleverna det här språket.

Intresset för att studera hur elever löser just PISA-testet fick hon innan resultatet från 2013 års test briserade som en bomb i den svenska skoldebatten. Redan 2006 hade resultaten börjat vända neråt, och när hon började studien 2010 var det just för att ta reda på var det brister.

Kritisk till sättet att mäta

Hon är kritisk till sättet bedöma och mäta kunskaper. För vissa elever är det inga problem att ta till sig det akademiska språket - de eleverna brukar frodas i skolmiljön. Medan elever med andra kunskaper och sätt att förmedla dem inte syns.

– Jag reagerade över att många av eleverna i min studie pratade om att de kände sig dumma och korkade när de höll på med de här uppgifterna.

– Så jag började fundera mycket över vad det kom sig av. Och man vet att det är som en vattendelare med de här standardiserade testerna, där de duktiga lär sig att de är duktiga och får en uppåtspiral - medan de som inte lyckas i proven lär sig att de inte kan. Och de tappar intresset för skolan. Och vi vet ju genom PISA att det är de svaga eleverna som tappar mest.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".