Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

Rapport: Bekämpa rasism mot romer

Publicerat fredag 6 februari 2015 kl 04.37
"Ibland rycker man på axlarna, ibland blir man jättearg"
(3:06 min)
Människorättsveteranen Thomas Hammarberg leder Kommission mot antiziganism. Foto: Ola Westerberg / TT.
Thomas Hammarberg leder Kommission mot antiziganism. Foto: Ola Westerberg / TT.

Polis och andra myndigheter måste bli bättre på att motarbeta vardagsrasismen mot romer. Det skriver Kommissionen mot antiziganism i sin första rapport.

– Det finns tyvärr en stämning bland många romer att man ska undvika att tala om att man är rom, att man tillhör den romska gruppen i det svenska samhället. Och det är en signal som måste tas på allvar, säger Thomas Hammarberg i en intervju med Sveriges Radios romska redaktion inför presentationen av kommissionens första rapport på fredagen.

På krogen, när man ska söka jobb och bostad, när man går och handlar. Överallt utsätts romer i Sverige idag för diskriminering, säger Thomas Hammarberg.

Det är nu nästan ett år sedan han och de åtta andra medlemmarna i Kommissionen mot antiziganism - den typ av rasism som drabbar romer - presenterades av dåvarande integrationsministern Erik Ullenhag.

Och att kommissionen behövs och att diskrimineringen fortsätter, det vittnar Glenn Hedblom om. Han är själv rom från Göteborg.

– När du kommer in på en camping och de ser att du är resande, rom, så är det ett stort motstånd mot att man ska komma in.

Känns det som att du har accepterat den här diskrimineringen?

– Både ja och nej. Ibland rycker man på axlarna. Ibland blir man jättearg.

Glenn Hedblom har inte anmält de här händelserna. Och det här att romer inte tycker att det är lönt att anmäla när de utsätts för diskriminering, är mycket vanligt, säger kommissionens ordförande Thomas Hammarberg.

– Det måste man komma bort från. Det måste finnas möjlighet att klaga när man blir diskriminerad. Och det ska ske åtgärder. Vårt svenska system fungerar inte bra i det avseendet. Och tyvärr är det så att många romer har tappat förtroendet för att systemet fungerar. Tilliten är inte där längre, och det bör rättas till, säger Thomas Hammarberg.

Det handlar både om attityder och fördomar inom polisen och andra myndigheter, men också att de ska kunna bli bättre på att reagera på den diskriminering som romer utsätts för ute i samhället, i affärer, på bibliotek, på krogar.

Kommissionen mot antiziganism ska arbeta i två år, med att samla in fakta, sprida information och föreslå förbättringar.

Ett sådant konkret förslag är att göra en lärobok av den vitbok som regeringen tog fram förra året och som handlar om de övergrepp och kränkningar som den romska gruppen utsatts för i Sverige. Förhoppningen är att det här ska bli en del av den ordinarie undervisningen i skolan.

Ett annat förslag är att inrätta en nationell institution, där man samlar ansvaret för frågor som rör antiziganism och romers rättigheter.

– Det skulle behövas en institution som ger romerna en röst i det svenska samhället. Samerna har en institution. Den judiska befolkningen har också en organiserad röst i det svenska samhället. Romerna har det inte. Där hoppas vi själva, från kommissionens sida, komma med ett konkret förslag redan senare i år, säger Thomas Hammarberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".