Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ängelholm

Volleyboll gav henne nya vänner

Publicerat torsdag 26 november 2015 kl 07.21
"Man vet att när man går och spelar så är man inte själv"
(3:19 min)
En famillj står under ett träd och tittar in i kameran.
Familjen Budeci säger att EVS betytt mycket för dem som familj. Foto: Saffi Yucel, Sveriges Radio

Idrottsföreningar kan vara vägen till lyckad integration. Arsa Budeci från Kosovo har fått svenska vänner utanför skolan via volleybollen.


Att idrott kan vara vägen in till det svenska samhället visar även de studier som finns på ämnet.  Arsa Budeci bor i Ängelholm och har tack vare volleybollen både fått nya vänner och lärt sig språket trots att hon bara bott i Sverige i ett och ett halvt år.

– Man lär sig språket bättre för man är där hela tiden med svenskar, pratar och hänger med dem.

Arsa Budeci trivs bäst på volleybollplanen med sina lagkompisar i Engelholms volleybollsällskap, EVS. Hon tränar 3 gånger i veckan och för henne har idrottandet inneburit att hon kunnat skaffa sig ett umgänge även utanför skolan. Dessutom har hon fått ett bättre språk på köpet.

Förutom att hon fått öva på svenskan i samband med träningarna har gemenskapen med laget betytt mycket för Arsa.

– Man blir gladare när man träffar sina vänner utanför skolan. Man vet att när man går och spelar så är man inte själv, säger hon.

Tomas Peterson, professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, säger att idrottsrörelsen är betydelsefull när det gäller att fånga upp nya grupper i samhälle. Det gäller både ensamkommande ungdomar och nyanlända familjer.

Han säger också att idrottsföreningar borde uppmuntras till att mer aktivt söka upp de här grupperna.

– Idrotten är tyvärr ett av få ställen som är naturliga mötesplatser. Det är en verksamhet som man väldigt snabbt kan enas kring. I början behöver man inte språket för att kunna utöva det.

Arsas pappa Agron Budeci säger att han genom att följa med dottern på volleybollträningar och matcher fått träffa svenskar som han aldrig hade mött annars och på det sättet har han också fått öva på svenskan.

– Det är viktigt för mig att träffa tränaren, andra föräldrar och att få prata med dem. Jag får på så sätt integrera mig lite med svenskar, säger han.

För Agron Budeci är det som sagt viktigt att följa med dottern Arsa på träningarna av flera skäl. Dels är han själv väldigt intresserad av just volleyboll och dels ger det även honom mycket språkmässigt och inte minst så skapas det naturliga möten med andra föräldrar, och varje möte ger ett nytt ord säger han.

Det som är självklart för Agron verkar inte lika givet för andra. För när P4 Kristianstad ringt till föreningar runt om i Norra Skåne säger många att de inte träffar föräldrarna till de utländska barnen. Barnen tar sig ofta till träningarna själva eller tillsammans med äldre syskon.

Det tycker Tomas Peterson som är professor i idrottsvetenskap inte är så konstigt. Föreningslivet i andra länder ser inte ut som det gör här och alla förstår inte att de ska eller kan följa med till träningarna. Dessutom menar han att föreningarna är uppbyggda efter en förlegad modell från 50- och 60-talen, och Sverige ser idag inte ut som det gjorde då.

– Tyvärr är idrotten ganska stel och konservativ i sina former. Då kan man nog hindra en del från att komma in eftersom de inte är bekanta är med detta och kan inte koderna, säger han.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".