Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#flyktiskåne

Mobilt hälsoteam ska ut till flyktingboenden

Publicerat torsdag 26 november 2015 kl 12.39
"Förkylningar, mensvärk och skoskav"
(4:49 min)
Agneta Rosdahl och Emma Borgstrand, vårdcentralschefer i Lund. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio
Agneta Rosdahl och Emma Borgstrand. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio

Över 200 barn och unga som flytt ensamma till Sverige har hittills hamnat i Lund. Det märks på en del vårdcentraler i kommunen - det berättar vi om i andra delen av vår reportageserie om hur skånska kommuner påverkas av alla asylsökande som kommer.

Vårdcentralerna planerar nu tillsammans med Flyktinghälsan att starta ett mobilt team som ska kunna åka till boenden i sju kommuner och göra hälsoundersökningar.

Det kommer ju ovanligt många flyktingar till Sverige just nu. En del behöver sjukvård, och alla ska erbjudas hälsoundersökningar. Men på vårdcentralen Måsen i västra Lund tog det lite tid innan ökningen märktes.

- Vi har egentligen inte märkt så mycket på vårdcentralen Måsen, förrän vi fick det här boendet på Folkparksvägen, säger verksamhetschefen Agneta Rosdahl.

Boendet för ungefär 50 ensamkommande barn och unga öppnade för några veckor sedan i den gamla Folkparksbyggnaden ett stenkast från vårdcentralen.

- Vi tycker att det är viktigt att vi ska komma ut till dem, så att man inte ska göra dem sjukare än vad de egentligen behöver vara.

– Vi har gjort så att vi har skickat en doktor dit på en bestämd tid för att göra bedömningar, säger Agneta Rosdahl.

Hur har det fungerat?

- Nu har vi bara gjort det en gång, men både vi och hemmet har varit jättenöjda.

Vårdcentralen Getingen, som ligger på sjukhusområdet i Lund, har under en längre tid jobbat med ungdomarna på andra boenden i Lund. Verksamhetschefen Emma Borgstrand beskriver vad som är de vanligaste vårdbehoven.

– Det vanligaste är egenvård, som man har när man är tonåring. Det är förkylningar, mensvärk, skoskav. Sedan finns det naturligtvis också ont i magen och sömnstörningar, men skolhälsovården gör ett fantastiskt jobb och hjälper de här ungdomarna på ett mycket bra sätt också, säger hon.

Det som visat sig vara ett bekymmer är att lagstiftningen inte alltid går ihop. Kommunen arbetar enligt socialtjänstlagen, medan vården styrs av hälso- och sjukvårdslagen. Emma Borgstrand ger ett exempel på när det kan bli komplicerat.

– Om jag är en sjuttonårig tjej och får mensvärk, så kan personalen på boendet inte ge en Alvedon, om det inte är ordinerat av sjukvården. Det blir lite klurigt hur vi ska kunna få ihop de här flödena och att ungdomen ska kunna få en Alvedon eller nässpray, när de behöver det, men vi håller på att titta på det, säger hon.

Innebär det att ni i princip måste skriva ett recept till varje ungdom som behöver Alvedon?

– Ja, och det blir lite tungrott. Hade det bara varit ett par ungdomar, så är det inga bekymmer, men nu när vi har så pass många, så är det många recept som ska skrivas.

Förutom ren sjukvård ska alla nyanlända också erbjudas hälsoundersökningar. För barnens och ungdomarnas del sker det i ett samarbete mellan skolhälsovård och vårdcentral.

– De gör en vanlig hälsoundersökning och skickar en remiss till oss, där vi tar alla prover som ska göras och eventuella tuberkulosvaccineringar som ska ges, för det gör man inte inom skolhälsovården, säger Agneta Rosdahl.

Det handlar mycket om samarbete - mellan vårdcentral, andra vårdinstanser, skola och socialtjänst. Det finns nu färdiga planer på hur hälsoundersökningarna framöver ska kunna göras bättre och effektivare.

– Dels samarbetar vi jättemycket med skolhälsovården, där vi planerar att kunna fånga upp hela familjen, när skolhälsovården ska ha ett hälsosamtal med barnet. Då kan vi göra en hälsoundersökning på hela familjen samtidigt.

– Sedan håller vi också tillsammans med Flyktinghälsan i Malmö på att bygga upp ett mobilt team, som kan åka ut till boenden och göra hälsoundersökningar, säger hon.

Vad finns det för fördelar med det?

- Dels kan man spara in på tolkar. Det är inte så gott om tolkar, så kan man då ta en tolk och ta alla med samma språk på en och samma gång blir det mer effektivt. Dessutom är det många som flyttar runt i Sverige, och kan vi fånga dem när vi har dem här och göra hälsoundersökningen så tidigt som möjligt, så sparar det mycket tid för var och en.

Det mobila teamet ska kunna åka till boenden i Malmö, Lund, Kävlinge, Höör, Hörby, Lomma och Eslöv.

Förutom hälsoundersökningar och kroppslig vård kan de ensamkommande barnen behöva hjälp att bearbeta sina upplevelser. En del som kommer ensamma till Sverige har varit med om hemska händelser både i sina hemländer och på resan hit. Frågan är hur mycket stöd och hjälp som behövs från vården.

– De ungdomar som jag har träffat hittills är oerhört kapabla människor som har många styrkor. Det här är ungdomar som har rest över halva jordklotet och har en vilja och en drivkraft som är extraordinär i väldigt stor utsträckning.

– Många av dem har naturligtvis många hemskheter med sig i bagaget, och jag tror säkert att vi kommer att behöva hjälpa många av dem så småningom, men just nu är det mest fokus på att stärka det friska. De som sedan kommer att behöva mer stöd från hälso- och sjukvården kommer att utkristallisera sig, säger Emma Borgstrand.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".