Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Växtplankton förändras med klimatet

Publicerat fredag 27 november 2015 kl 08.15
"Fantastiskt vad miljöarkiv som sediment och koraller kan berätta"
(1:28 min)
Svartvitt foto på mikroskopiska växtplankton i uppförstoring. Foto: Amy Wyeth/Bigelow Laboratory for Ocean Sciences
1 av 2
Dessa coccolitoforider är mycket små växtplankton som bildar skal av kalk. På så vis ingår de i kolcykeln på två sätt: både genom att binda kol i fotosyntesen och genom att binda kol i sina skalplattor, som är gjorda av kalciumkarbonat. Överraskande nog har de ökat i Nordatlanten de senaste 50 åren trots havens försurning. Foto: Amy Wyeth/Bigelow Laboratory for Ocean Sciences
Forskaren uppställd framför bokhylla. Foto: Michaela Lundell/Sveriges Radio
2 av 2
Helena Filipsson är docent i geobiosfärsvetenskap vid Lunds universitet. Foto: Michaela Lundell/Sveriges Radio

Två nya studier har tittat på hur växtplanktonsamhällena i världens hav varierat bakåt i tiden – och sett stora förändringar. 

Havens alla mikroskopiska växtplankton spelar en stor roll i kolets kretslopp, för syreproduktionen och som bas i den marina näringskedjan.

För att kunna föreställa oss vilken jord vi kommer att få med ett varmare klimat behöver vi förstå hur växtplanktonsamhällena sett ut bakåt i tiden. Två nya studier har tittat på just detta.

– Man kan inte nog betona betydelsen av växtplankton. Hälften av det syre vi andas, har producerats av växtplankton, säger Helena Filipsson, docent i geobiosfärsvetenskap vid Lunds universitet, som själv forskar  kring hur klimatet och olika marina miljöer varierat bakåt i tiden.

I den ena av de två studierna har forskarna sett hur växtplanktonsamhällena varierat i norra Stilla havet under de senaste 1000 åren. De har använt en ny metod, där kolisotoper i gamla koraller avslöjar vilka växtplankton korallerna tidigare varit omgivna av.

Vad som händer med växtplankton har betydelse för hela havet eftersom de är basen i näringskedjan. Växtplankton påverkar också klimatet, eftersom de binder kol och fungerar som kolsänka.

Ska vi kunna säga något om framtidens jord och hav, behöver vi därför veta hur växtplanktonsamhällena sett ut tidigare i jordens historia. Och de båda studierna visar att förändringarna varit stora.

– Det är fantastiskt vad vi kan lära oss av hur forna tiders hav har varit och hur vi hela tiden kan komma på nya sätt att använda sedimenten och koraller som miljöarkiv, säger Helena Filipsson.

– Det viktiga är att vi får ökad kunskap om hur olika ekosystem fungerar under olika klimat, då kan vi också säga hur det är rimligt att de utvecklas i framtiden. Vi behöver studera både naturliga variationer och mänsklig påverkan och försöka särskilja de två.

Helena Filipsson menar att fler studier behövs som har hög tidsupplösning, så att vi verkligen kan veta att det vi studerar kommer från den tid vi är intresserade av.

–  Vi behöver fler studier från många olika områden. Nu finns väldigt mycket data tillgänglig redan, så det är mycket syntesarbete som pågår just nu, säger Helena Filipsson.

Referenser:

McMahon et al: "Millenial-scale plankton regime shifts in the subtropical North Pacific Ocean", Science 2015. DOI:10.1126/science.aaa9942.

Rivero-Calle et al: "Multidecadal increase in North Atlantic coccolithophores and the potential role of rising CO2", Science 2015. DOI:10.1126/science.aaa8026.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".